Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Censuren och trycktvånget gjorde politisk läsning denna
tid långt begärligare än den är i våra dagar, då man är
öfvermättad deraf. Under det tryck öfverflöd, som vi
upplefvat, då icke blott det dugliga, men ännu mer odugligt
öfversvämmar boklådsdiskarne, har man svårt att föreställa
sig, huru man före 1809 äflades att hålla sig au courant
med dagens politiska frågor. Anmärkningar emot regeringens
politik kunde endast i hemlighet kringlöpa i handskrift,
vanligen under titel: ”Utdrag af ett bref till en vän
i landsorten”, eller något dylikt. Gustaf Adolfs politik
hade afskilt oss från fasta landet, så att en främmande
tidning eller brochyr, med undantag af de Engelska eller de
oskyldigaste Tyska, voro rarare än den hvita korpen. Då
en sådan, genom någon resande eller på annan väg,
insmugits, och min far fått den till låns på ett par dagar, lät
han mig ofta taga afskrift deraf, liksom af de ofvannämnda
handskrifna betraktelserna. Det hände, att jag, för att
bereda min far nöjet att ega en uppsats af Gentz, Arndt
(hvilken under sitt vistande i Stockholm besökte min far,
som landsman) eller andra af den tidens ypperste
publicister, stundom tillsatte natten. I synnerhet mins jag, att
utdrag af den sistnämndes Geist der Zeit kostade mycket
arbete. Pelletiers qvicka journal, hvars artiklar retade
Napoleon till krigsförklaring mot England, hölls af min far,
och studerades af mig med mycken begärlighet, ehuru den
just icke alltid höll öfverskriften: Tros Tyriusve mihi nullo
discrimine agetur, ty den var, som bekant, afgjordt fiendtlig
emot Napoleon. Så infördes jag omärkligen i den politiska
litteraturen vid en ålder, då de fleste ynglingar ej ens tänka
derpå, och om skrifternas antal var jemförelsevis ringa, så
hade de deremot i allmänhet flutit från ypperliga pennor
och preglade sig, genom afskrifvandet, fast i minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
