Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
han gick till 1788 års krig och på sin sotsäng. Hos honom
samlades de medlemmar af rådet och af revolutions -partiet,
som beslöto Vasa-ättens eviga landsflykt
. Han satte kronan
på Carl XIII:s hufvud. En politisk öfvergång af denna art
fordrar vigtiga skäl, och de funnos tvifvelsutan, af helt annan
art än de af en allmänt läst författare *) uppgifna, att den
gamle drotsen blifvit oförsonlig emot Gustaf Adolf, sedan
denne gjort en handgriplig rörelse emot honom vid hans all
varliga föreställning emot den nya krigsgärden. De torde ej
mycket fela, som, oberäknadt de mägtiga anledningar, hvilka
kunde hemtas från fäderneslandets ställning, tagit i beräkning
det inflytande, som öfvades på den redan mot grafven lutande
af hans son, stor beundrare af Mirabeau och 1789 års idéer,
och nära förbunden i tänkesätt med de missnöjde i Stockholin .
Adlersparres råd till hertigen att insätta unge Wachtmeister
i rådet, till faderns biträde, gifver nytt stöd åt denna för
modan.
I den förberedande, hemliga rådplägningen hos drotsen
deltogo, af hertigens konselj: Axel Fersen, Lagerbring, Adler
creutz, Adlersparre, Lagerheim och Lagerbjelke, samt af öfriga
tillkallade: Mannerheim, Järta, Schwan (borgareståndets talman ),
Blom (borgareståndets sekreterare) och Håkanson (bondeståndets
sekreterare). Af hertigens dåvarande råd voro således ej till
städes: bröderna Stedingk, Essen , Rosenblad och Klingspor.
Ville de ej, eller ansåg man dem skola yttra stridiga åsigter?
Två talmän voro tillkallade ; hvarför ej Anckarsvärd och Lind
blom ? Trodde man, att de ej skulle kunna svara för sina
ståndsbröder ? Då politiska skäl för konunga-ättens uteslu
tande funnos deri, att en fri statsförfattning sannolikt aldrig
kunde rotfästas eller skyddas af den gamla konungastammen,
*) Crusenstolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
