Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
>
företräde, och hans instruktion var ej egnad att underlätta fram
gången af hans underhandling. Att återfordra Pommern kunde
låta höra sig ; men att derutöfver begära en ny landvinning i
Tyskland, eller också att en sådan skulle lemnas Danmark i er
sättning för Norge, hvilket borde afträdas åt oss, samt att, då
fråga uppstode om våra fortfarande förbindelser med England,
man borde yrka på deras absoluta nödvändighet, allt detta
påminde nog mycket om le ministre étranger aux affaires, ty
med tillägget, att dessa förbindelser aldrig skulle blifva af na
tur att oroa Frankrike, kunde kontinental-systemets upphofs
man svårligen finna sig lugnad. Brefvet till Napoleon inne
höll väl, att denna beskickning skulle blifva fullkomligt okänd
för Sveriges minister i Paris; men man hade nästan kunnat
taga för afgjordt, att Napoleon skulle låta obekantskapen äfven
för sin egen del gälla sjelfva beskickningen, såsom det också
visade sig. När Suremain från Hamburg tillskref hertigen af
Cadore om sitt hemliga uppdrag, erhöll han, efter lång väntan,
från denne ett afböjande svar. På befallning af sin regering,
att icke dess mindre begifva sig till Paris, inträffade Suremain
ej der förr än i november, då vår fred med Ryssland redan
var afsluten, hvadan frågan om Frankrikes medverkan dertill
var förfallen. Hans företräde hos kejsaren, för att afhandla
de andra frågorna, uppsköts dag från dag, under sex månader,
eller till maj nästföljande år, då han nödgades resa hem utan
att ens hafva sett Napoleon. · Hans beskickning förblef emel
lertid en hemlighet för Essen och Lagerbjelke, för hvilka han
uppgaf ändamålet med sitt vistande i Paris vara att bli ut
struken från emigrantlistan, hvilket äfven lyckades. Samtidigt
skref Napoleon till sin förtrogne och dåvarande minister i Pe
tersburg : "Kejsar Alexander kan lika litet, som jag, medgifva,
att Danmark förlorar på sitt förbund med oss. Idéen, att be
röfva det Norge, synes mig en roman .” Under dåvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
