Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
gelse. Visserligen föreskref vår nya grundlag, att statsrådet
skulle regera i konungens ställe. Men hvad hade främmande
magter aktat ett statsskick , som de aldrig erkänt? Huru
skulle en sådan rådsregering, utan härar, utan flotta, utan
penningar, kunnat upprätthålla vår sjelfständighet? Eller skulle
kanske Napoleon brutit med Ryssland och Danmark och vågat
ett slag för Svenska statsrådets skull ? Sådana voro de frågor,
man gjorde sig vid Hjobsposten om konungens vådliga sjuk
domsanfall, och förbönerna för honom voro icke en tom for
malitet. Hans lifläkare Weigel bestormades med frågor af
hög och låg, och han ansågs nära som en halfgud, då den
gamle var räddad, åtminstone så mycket återstäld att han
kunde skrifva sitt namn.
Betraktar man det råd, som skulle draga regementsbördan,
så lärer man knappt neka, att den gamle konungen i dess
sammansättning visat prof på den egenskap, som räknas främst
ibland en styrandes, eller förmågan att välja rådgifvare. Till
de ofvannämnde böra ännu räknas deras närmaste män, före
dragandena, eller de egentlige ministrarne, hofkansleren Wet
terstedt, statssekreterarne Lagerbring, Järta , Rosenstein och
Hamilton (som dock efter kort tid flyttades till högsta dom
stolen), samt justitiekanslern Trolle Wachtmeister. När Adler
sparre och Lagerbjelke afgingo (den förre till sitt län, den
senare till Paris), ersattes de af Adlercreutz och Wrede. Man
torde sällan finna i ett råd så mycken kraft och karakters
fasthet som hos Wachtmeister, far och son, Engeström , Essen,
Platen, Hamilton, Wrede, Adlercreutz, Lagerbring och Ro
Individuum en ny Krig ? Efter det her Anförte forbyder mig efter
min Overbeviisning Ære og Pligt at indgaae nogen lignende For
pligtelse, eller at underskrive Forsikkringsacten. I Fölge heraf
vil Tit. indsee, i hvilken yderlig Forlegenhed jeg vilde være, naar
H. M. Kongen forinden den Tid, hvilket Gud forbyde, skulde blive os
fraröret."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
