Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
-
het, säkert gjort hvad jag nu kunnat utföra och som äfven
af dem till en del blifvit beredt. Detta tillfälle återkallar
ock i mitt minne den hjelte, som å nyo återvunnit Skåne
till Sveriges krona. Denne man är Magnus Stenbock,
hvilken jag skulle önska att företrädet lemnades.” Man
kan ej, i få rader, svara mer värdigt och passande. Till
rättavisningen åt adeln, för det den ansett sig ensam ut
göra länet, utan att samråda med sina medständer, - den
vink, som ligger i sjelfva den kalla tonen, om ett onödigt
fjesk, blygsamheten, att ej tro sig hafva gjort mer än
sin pligt, rättvisan emot store företrädare, och slut
ligen hyllningen åt Magnus Stenbock, - allt är der. Skada,
.
att Skånska adeln glömde denna dess af konungen inskärpta
hedersskuld, liksom dess talare snart i Carl Johans hof
glömde Gustaf Adolf. Många bevis kunde anföras, att be
greppet om hvad som anstår en konung alltid förblef klart
hos Gustaf Adolf, ehuru förvirrade föreställningarna voro
om hvad statsmannen och krigaren borde göra, men vi in
skränka oss att endast erinra om den ädla och vackra ton,
i hvilken hans egenhändiga tronafsägelse är affattad i fän
gelset på Gripsholm , - de enkla raderna under ständernas
uppsägelse af tro och lydnad, samt det ögonblickliga upp
brännandet af denna skrift, på det att, såsom konungen
sjelf säger i sin berättelse om statshvälfningen, hans son
aldrig skulle få veta, hvilka som undertecknat denna hand
ling *). Åt Silfversparre och Skjöldebrand, som fört be
vakningen öfver honom , den förre på Gripsholm , den andre
under resan , förärade han kungliga minnesskänker. Den
förre fick en präktig ridhäst, den senare, om vi rätt min
nas, ett kostbart smycke.
*) Den s. k. " Historiska Tatian ” säger, att det var i utbrott af barnslig
harm som han uppbrände skriften. Vi tro hellre den alltid sannfär
dige kungens ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
