Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
åter träffade Jung, sade honom denne, att han icke var be
stämd för en jordisk utan en himmelsk krona, hvilka ord
skänkte den olycklige en lindrande tröst.
Det är anmärkningsvärdt, att Englands officiella tidning,
i sin redogörelse för 1809 års statshvälfning *), uttrycker den
åsigt, att Gustaf Adolf, under bibehållande i grunden af samma
politik, såsom Englands bundsförvandt, men med blott en
liten uppoffring af sina grundsatser, kunnat åt sig bevara både
Pommern, Finland och tronen. Han hade endast behöft an
taga den statskonst, som följdes af efterträdaren, att med er
kännande af Napoleon och hans kontinentalsystem , underhålla
hemlig vänskap och handelsgemenskap med England. Rätta
grunden, hvarför så ej skedde, var icke (såsom den Engelske
publicisten förmenar) endast konungens envishet; ty man har
flere exempel på att han tagit råd, när det kräfts af fädernes
landets bästa; men att det var honom rent omöjligt att dag
tinga med hvad han ansåg såsom en helig, religiös pligt,
hvilken såsom Wetterstedt yttrade ingen konsideration,
intet land, intet folk vore nog dyrbart att förmå honom öf
vergifva. I samma ögonblick han tecknade ett förbund med
” vilddjuret”, ansåg han sin själs salighet förspild. I
ton besvarade han det gamla drotset Wachtmeisters framställ
ning att göra fred med Napoleon : ” Jag har lofvat Gud att
aldrig göra det."
Detta gjorde honom, ännu efter sitt fall, populär öfver
allt, der Napoleons välde var hatadt, såsom i England, en
samma
eftersträfvar en enda by af konungens er herres stater. Nej, det är
från Norge och Skåne som faran kommer, det är der ni bör vara på
er vakt.” Då Stedingk anmärkte, att Caulincourt hotat oss med både
krig och revolution, inföll Alexander: ” Om konungen hade att befara
en revolution , skulle jag sjelf skynda till hans försvar.”
*) Den 1 april samma år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
