Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
onder värt ämnes behandling framställa sig, ock här kunna vinna
belysning.
För år 1749 finnes af Linné följande anteckning: ”frossan i vår ganska
sällsynt på denna ort (Skåne), fast hon gått i svang i Stockholm nästan mer än i
mannaminne”1). — År 1750 var enligt Eosén v. E o sens te in*) en ledsam feber,
som slutade med tertian, men lindrig, dock envis, i Augusti månad gängse bland
hofbetjeningen på Drottningholm och ådrog sig Eosenstein sjelf frossa der. —
1751 hösten såväl som vintern och våren derpå (1752) var tertianfeber ganska
gångbar uti Jönköping och deromkring, så att merendels i alla hus 2, 3 eller flere
personer deraf voro angripne *). 1752 i Sept. quartaner gängse i Upsala1 2 3 4 5). —
1753. Frossor gängse, esomoftast lemnande vattensot efter sig. — 1754 Jan. och
Febr. ”gingo quartaner och andra frossor här och der” (i landet); Mars: tertianer
och quartaner voro temligen gångbara; April: nu mera gångbara; Maj: ännu
något i svang; Aug.: febr. intermittentes pemiciosæ märktes något till; Oct.: frossa
nog gångbar i Wermland; Nov.: frossor höllo ännu uti6). Quartanfrossa, både envis
och plågsam, gick i Norrköping 1754®;. — 1755. Annandagsfrossan hördes mycket
nog till i Kalmar uti April. Maj: frossor, såsom hvardags- och
annandags-frossan, voro mycket gängse i Kalmar; för öfrigt visade sig frossan här och der
i landet. [I Juni i Finland]. Sept.: ”quartaner blefvo nu allmänna”. Oct.: ”tertianer
och quartaner voro allmänna” (i landet; uppgiften gäller dock kanske företrädesvis
Stockholm). Frossan nog gångbar i Wermland. Dec.: ”tredjedagsfrossan yppade
sig i Kalmar med ledsamma symptomer”. Enligt uppgift af Solander dogo
detta år 2 personer i Piteå af frossa7). — 1756. Mars: frossor isynnerhet lindriga
tertianer voro så i början som under hela månadens fortgång mycket gångbara”.
April likaså; ”hvarken barn eller gammalt folk blefvo från dessa frossor
undan-■ tagna”. [Frossan och ältan började i Åbo och Björneborgs län att gå i swang].
”Frossor af åtskillig art yppades vid denna vårtid i Skåne omkring Malmö. De
voro här merendels tertianer”. ”Frossan, quartana och tertiana, blef i månadens
böljan allmän i Östergötland”. Maj: tertianer voro jemväl nu allmänna8 9). Om
våren grasserade en elak frossa i Göteborg •; [Aug.: febris intermitt. cephalalgica
i Finland]. Sept.: frossan märktes till hela månaden, dock sparsamt; tertianer,
quartaner. Oct.: frossor mycket gångbara •). I Koslagen (Wäddö socken) härjade
1) Linné, C. v., Skånska Resan. Sthlm 1761, s. 151.
2) Bref af d. 18 Ang. 1750 till Z. Strandberg. Manuskript, förvaradt i
Up-sala Universitets Bibliotek.
3) Klase i Medicinal-Werkets tilstand, Sthlm 1765, s. 241.
4) Rosenstein, Bref af d. 22 Sept 1752 till Z. Strandberg. Ups. Univ. Bibi.
5) Bergius, P. J., Gångbara Sjukdomars utrönande för år 1754. Sthlm 1755.
8. 4, 14, 19, 21, 31, 33, 39, 40 och 55.
6) Hertzman, Fr., Historisk-statistisk beskrifning öfver Norrköpings stad, I.
Norrköp. 1866, s. 309.
7) Bergius, P. J., Gångb. Sjukd. lör år 1755. Sthlm 1756, s. 31, 34, 38,
44, 89, 95, 109 och 110.
|’ "®8) Bergius, P. J., Gångb. Sjukd. för år 1756. Sthlm 1758, sidd. 24, 80, 33,
35, 37, 40, 56, 60, 74.
9) Westman i Provincial-Doctorernes Berättels. Sthlm 1761, s. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
