Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
att söka. Längre ned få vi tillfälle att derom anställa undersökning.
Här hafva vi blott haft för afsigt att konstatera tillvaron af ett
sådant samband.
Uppmärksamma vi nu frossperioderna i deras allmänna
gestaltning, så finna vi bland annat, att vexlingame inom dem varit så
stora, så väl hvad farsotens intensitet, som hvad bennes extensitet
beträffar, att man med skäl kan betrakta hvarje särskild period såsom
omfattande en mängd mer eller mindre tydligt både lokalt och
temporärt skilda epidemier. Af dessa frossfreqvensens vexlingar kunna
vi för öfrigt särskilja tvenne slag, nämligen dels ett till- och
afta-gande af den endemiska frossfreqvensen å landets frossörter, sådant
man äfven emellan frossperioderna iakttager, dels också — och detta
har i det föregående synnerligen tydligt fallit oss i Ögonen — ett
frossans epidemiska kringvandrande i landet. Frossan har
nämligen, såsom vi sett, vid tiderna för sitt allmännare uppträdande
äfven i det afseendet burit en farsots prägel, att hon icke på en gång
öfverfallit landet i dess helhet, utan småningom allt längre och längre
framträngt från de först angripna trakterna. För att vid detta sitt
successiva framträngande uppnå alla de landsdelar, som farsoten haft
till sin uppgift att hemsöka, hafva ofta flere år fordrats. Icke blott
de vanliga frossörterna hafva då besökts, utan har farsoten dessa år
utsträckt sina härjningar vida utöfver sina vanliga gränser. I sjelfva
verket äro också Lappland, Jemtland och Heijeådalen de enda
landskap, som, så vidt vi känna, aldrig hemsökts af någon frossepidemi.
Svårast hafva dock vanligtvis de för endemisk frossa utmärkta
orterna plågats, men visst icke alltid voro dessa de alltifrån början af
perioderna svårast lidande. Ganska ofta inträffade nämligen farsotens
hemsökelse äfven å en del af de för endemisk frossa utropade orterna
först efter det att hon redan ett eller annat år ansatt andra orter.
Så vid frossgrassationerna 1846—49, under hvilka år hon först 1847
uppträdde i Nyköpings distrikt och i Lidköpings och Mariestads
åtminstone ej före 1847, i Botkyrka distrikt till och med först 1849.
Så äfven vid frossepidemierna 1852—56, under hvilka frossan först
1853 iakttogs i en större mängd fall än vanligt i Norrtelge och
Kalmar distrikt; i Nyköpings, äfvensom i Lidköpings distrikt åter, efter
hvad de förhanden varande uppgifterna synas gifva vid handen, ej
före 1854x); m. fl. ex. 1
1) I Martins årsberättelse från Nyköpings provincialläkaredistrikt för 1853
läses: ’’någon egentligen endemisk sjukdom kan ej anses finnas inom distriktet, isyn-
nerhet sedan de förr här under inånga år och på fiere orter stationära nerv* och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
