Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
vida högre grad äro utsatta för att af frossa angripas, än öfriga
folkklasser. Några yttranden rörande denna sak, som förekomma i
lä-karnes embetsberättelser, må här inryckas.
Enligt Wid ber g insjuknade år 1826 i Westerås distrikt ”i
synnerhet fattige och de som utsatt sig för temperaturvexlingarna”
(arbetsfolket). Hanström omtalar från Wimmerby för samma år, att
”någon ståndsperson sällan angreps” af de på öarna och kustlandet
då så allmänt gängse frossorna. Schultz kallar farsoten är 1827 i
Upsala distrikt ”ett verkligt plågoris för den arbetande klassen” och
skrifver i öfverensstämmelse dermed äfven i berättelsen för det
följande året (1828): ”intermittenta febrar hafva liksom under
föregående året utgjort en öfverallt herrskande epidemi för alla åldrar
och vilkor, men särdeles för den arbetande klassen”. Ett nästan lika
lydande yttrande förekommer också i hans embetsberättelse för 1832
rörande den då så allmänt utbredda epidemien. Från Daga skrifver
Klintberg om 1840 års epidemi: ”den sjukdom, som mest besvärat
den arbetande klassen, var under vårmånaderna frossan, hvilken
tycktes uttränga alla andra feberformer”. Och från Sundsvall
meddelar Pia t z man om s. å.: ”talrikast angrepos (de från Stockholm
hemkommande båtsmanscorpserna samt) folk af arbetsklassen, som
under kall och våt väderlek haft sina förrättningar ute på isarne uti
vattnet”. I 1847 års berättelse från Enköping yttrar Martin: ”jag
tror mig snart sagdt kunna påstå, att halfva befolkningen af den
arbetande klassen af frossa varit angripna (åtminstone uti de socknar,
som med sina låga stränder sträcka sig till Mälaren)”. Ar 1852
förekom frossan i Carlstad ”mest hos det fattiga folket och
arbetsklassen” (Göthlin). I Näs distr. iakttog Ekegren år 1853, att
”tjenstepigor äro mest för sjukdomen blottstälda”. Och i Trelleborg
angrep frossan enligt Ström s. å. ”alla åldrar och alla stånd, men
mest tjenstefolk, synnerligast barn, som vaktade kreaturen och till
följd deraf voro utsatta för fukt samt morgon- och aftonkyla”. ”På
åtskilliga ställen”, fortsätter han, ”hade sjukdomen så angripit
arbetsfolket att vårarbetena vissa dagar nästan måste afstanna”.
I läkarnes embetsberättelser för år 1854 förekomma följande
yttranden rörande det i fråga varande ämnet. Från Örebro stad
meddelas: ”de aldra flesta angripna hafva varit af arbetsklassen eller
de i materielt hänseende mindre lyckligt lottade” (Acharius); från
Carlstads distrikt ”här såsom annorstädes är det hufvudsakligen den
fattigaste klassen, som träffas af sjukdomen” (Lagerstedt); från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
