Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
ook de nämnda orternas läkare ofta i berättelserna till
Sundhets-Colle-gium lemnat uppgifter. Då emellertid aldrig några närmare detaljer
i afseende på förhållandet äro meddelade och således föga eller intet
genom dessa uppgifters citerande upplyses och de redan förut äro i
Sundhets-Collegii Årsberättelser på sina behöriga ställen offentliggjorda,
vore ändamålslöst att här göra någon sammanställning af desamma,
utan fä vi till dessa Berättelser hänvisa.
Men icke blott de yrken, som gifva arbetarne till lands
sysselsättning utom hus, utan äfven de, som medföra vistande till sjös,
blottställa för frossa. En mängd iakttagelser visa nämligen att
fiskare och sjömän ofta lida af denna sjukdom. Hvad de senare
vidkommer, är dock omöjligt att, af de befintliga uppgifterna se,
huru vida yrket blott derigenom mer utsätter för frossa, att det ofta
under resor föranleder vistelse å svårare frossörter, eller huru vida
äfven å frossörter sjömän oftare än andra yrkesmän insjukna. De
uppgifter, som föreligga, härstamma nämligen, kanske utan undantag,
från vanligen frossfria orter såsom dels Norrlands kuststräckor, i hvilka
frossan ofta endast förekommer hos besättningarne å de i hamnarne
liggande fartygen eller hos sådana till orten hemmahörande sjömän,
som nyligen ankommit från sydligare trakter, dels orter å Sveriges
vestra kust, hvarifrån ofta såsom de enda frosspatienterna under året
äro uppgifna sjöfarande å Göta kanal, dels ock läkaredistrikten invid
Strömsholms kanal och de med densamma sammanhängande sjöarne.
Hvad deremot fiskareyrket beträffar, så gifva flera uppgifter vid
handen, att de personer, som drifva detsamma, icke blott i de orter,
der frossan någon gång såsom farsot infinner sig, utan äfven å hennes
hemorter äro synnerligen utsatta för sjukdomen. Vid frossans besök i
Halland och Bohuslän 1847—48 nämnes t. ex. det stora fiskeläget
Fiskebäckskil, hvars folknummer då utgjorde omkring 1000 personer,
såsom synnerligen hemsökt af farsoten. Yid slutet af vår sista
fross-period bibehöll frossan sig ock mer än annorstädes å fiskelägena af
Brösarps distrikt i Skåne, af Sölvesborgs distrikt (Mjölby socken) i
Blekinge o. s. v. Inom Kalmare och Nyköpings län (Trosa distr.)
äro ock fiskelägena särskildt för frossor bemärkta.
Till frågan om frossans olika freqvens efter olika yrken liksom
ock efter andra, till folkklassens hufvudkategori hörande
underafdel-ningar fä vi tillfälle att längre fram i denna afhandlings etiologiska
afdelning återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
