Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
deraf fått en särskild prägel såsom år 1754 i Stockholm, 1830 i
Upsala, 1848 i Carlstad (St a gnell) och Kalmar (Ekman).
Inter-rnittenta, de vanliga frossymptomerna helt och hållet ersättande
nevral-gier (f. i. partiales) hafva till och med ensamma för sig kunnat bilda
partiela epidemier såsom år 1802 i Philipstad, åren 1853-55 inom
de öfre delarne af Christinehamns distrikt m. fl. ex.
Äfven den svåraste af alla frossans former, den med skäl så
mycket fruktade f. i. perniciosa, har någon gång, ehuru lyckligtvis
mycket sällan, uppträdt med epidemisk freqvens eller utgjort
hufvud-formen i epidemien. Sådant inträffade åren 1752—54 i
Westman-land *) samt år 1851 i Askersunds distrikt i Nerike, för hvilken
senare epidemi Arpi lemnat redogörelse1 2). Vanligast förekommer
denna frossform endast i flere eller förre bland andra frossformer
spridda fall i synnerhet uti de äfven för öfrigt på grund af deras
intensitet och långa varaktighet såsom svårast räknade epidemierna.
Hvad nu den fråga beträffar, huruvida dessa olika frossformer
hafva sina särskilda orter, der de relativt talrikare och oftare
förekomma än andra frossformer, så angifva så väl förestående notiser
som ock de många andra uppgifter om förekomsten af spridda fall
utaf de i fråga varande frossformerna, hvilka i läkarnes årsberättelser
lemnas, men hvilka det blefve för omständligt att här införa, trenne
områden såsom mest af masquerade och komplicerade frossor
hemsökta, nämligen ett område i Blekinge (Ronneby distr.), ett i norra
delen af Kalmar län (i synnerhet Wimmerby distr.) samt ett stort
område i mellersta Sverige, hvilket utgöres af vissa delar af
West-manland, Nerike och Wermland. Den skilnad förefinnes emellertid
emellan dessa områden att, medan de tvenne först nämnda äro lika
väl utsatta för partiela som komitala frossformer, det sist nämnda
områdets östra del (vissa delar af Westmanland) oftare varit lidande
af peruiciösa frossor, som i epidemisk freqvens eller spridda fall
uppträdt, dess vestra del deremot (i synnerhet vissa delar afWermlands
bergslag samt Nerike) företrädesvis varit utsatta för intermittenta
1) Denna perniciosa frossfeberepidemi synes hafva haft stor utbredning.
Vi hafva nämligen icke blott från Westmanland och Stockholm notiser om
densamma, utan är den äfven under namn af tertiana cephalalgica syn*
copalis omtalad såsom 7 öfver allt grasserande i Finland, särdeles i
skärgården» år 1755 (Bergius efter Hartman Gångb. Sjukd. 1755 s. 83).
2) Arpi P. A. E., Om den i Askersunds P.rov. Läkaredistrikt under år
1851 förekommande epidemi af maligna frossfebrar. Hygiea XV Sthm. 1853
s. 561.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
