Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
sjukdomen under namn af flussfeber, gastrisk feber o. s. v.
Understundom åter kallas han höst fe ber, vanligast dock åtminstone
nu mera Augustifeber.
Råg- eller Augusti-febern uppträder likasom vexelfebern eller
den intermittenta frossformen såväl endemiskt å vissa orter som
epidemiskt i vidsträcktare utbredning. Hans endemiska område är dock
vida mindre än vexelfeberns. De såsom tillhåll för Augiisti-feber
beryktade orterna inskränka sig nämligen till vissa delar af
Östersjökusten och norra Mälarestranden. Och vid Mälaren hafva i
synnerhet Svartsjölandet och Drottningholm varit af remittent malariafeber
plågade såsom Sparrman (1642), Rosenstein (1750), Arenius
(1751), Bäck (1765) och Hedin (1805) upplysa1). Vidare nämnas
vissa delar af Bro och Håbo distr. (Barck 1851) samt af Upsala
distr. (Halenius 1765 och 1780). Halen ii ganska upplysande
notiser rörande denna sak må här anföras. Med anledning af 1761 års
epidemi i den vid Mälaren belägna Gryta socken yttrar han: ”sådana
remittenta febrar, blandade med febribus autumnalibus, interdum
perniciosis, gå här i lånet mest hvart år uti Augusti och September
månader, förnämligast på de orter, som äro belägna vid sjöar eller
åar med omkringliggande låglända ängar eller eljest fuktiga och
sid-lånda ställen, helst hos gemene man. Dessa remittenta febrar, då de
ej blifva rätteligen skötta, stanna en stor del till slut uti någon sorts
frossa, ofta nog sjelfva qvartanen”. Från år 1780 åter berättar
han: ”Uti Augusti månad började den vanliga remittenta febern
visa sig, men sparsamt och hjelptes hos somliga nog lätt, men hos
en del ej utan china. Den förvandlades efter vanligheten mest uti
frossan, i synnerhet qvartan”* 2).
Vid Östersjön åter visar sig Augustifebern företrädesvis inhemsk
i nordligare delen af Kalmar läns, i synnerhet Tjusts och Stranda
häraders, kuststräcka, vidare å kusten af Östergötland enligt Se von
(1856) o. a., af Nyköpings län såsom redan Bäck 1765 antyder och
sedermera af Martin, Rosborg m. fl. blifvit bestyrkt. Angående
sjukdomens förekomst särskildt i Kalmar län må åberopas
Wahlbom 1765, Hanström 1811, Forling 1855 samt Petersson
1859—60. ”Enligt en sju-å.ig erfarenhet”, skrifver Forling, ”äro
Augusti och September månader de sjukligaste på hela året för
We-stervik, ty då herskar en ganska svår form af gastriska febern, på
stället kallad Augustifeber,. som tydligen lägger grund till de under
1J Fullständiga citat se ofvan sid. 127 o. 142.
2) Läk. o. Naturf. I. s. 154,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
