Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
omtalar från Örnsköldsviks distrikt, att frossan åren 1857—59
förekom i byn Eäfsö ”utan att samtidigt vara gängse i något annat ställe
af distriktet”, samt att ett fartyg, hvarå några af besättningen lidit
af frossa, hösten förut d. v. s. år 1856 inlupit i den hafsvik, vid
hvilken den nämnda byn är belägen, och der öfvervintrat1).
Från Halland och Bohus län, der frossan icke heller förekommer
endemiskt, utan blott någon gång (i synnerhet mot slutet af
fross-perioderna) epidemiskt, äro äfven några för frossmikrofytens spridning
medelst personer starkt talande iakttagelser meddelade. Under
krigsåren 1808 och 1809 var en betydlig truppstyrka (18—20,000 man)
här förlagd. En afdelning deraf, hvaribland ock manskap, som i
September 1807 hemkommit från Pommern, hade qvarter i
Uddevalla stad. I April och Maj 1808 utbröt nu frossan bland dem, som
föregående sommar varit i Pommern, dock utan att någon af
stadsborna insjuknade. Men följande år (1809) angrepos äfven dessa ”för
första gången på många år”, såsom Holmer i sin berättelse om
förhållandet förklarar. I Bohus läns norra distrikt, hvarest ”frossan
aldrig någonsin tillförene hvarken varit sedd eller känd”, enligt hvad
Marin efter 13:årig läkareverksamhet derstädes uppgifver, och hvarest
äfvenledes mycket manskap var samladt, blef frossan redan under
sommaren 1808 gängse icke blott bland soldater, utan äfven bland
allmogen. ”Månne detta annorlunda kan förklaras”, utbrister Marin,
”än att äfven frossan någon gång är smittosam”. Hvad som nu i
synnerhet talar för saken i fråga, är den omständighet, som Marin
i 1809 års berättelse från Uddevalla meddelat, att frossan ”från början
aldrig uppkom i enskilda hus utom i sådana, der någon frosspatient
varit inqvarterad”, men att hon ”der angrep den ena personen efter
den andra”.
Den uppfattning ligger ju då nära till hands, att soldaterna till
de gårdar, i hvilka de blifvit inqvarterade, medfört frossmikrofyten,
hvilken, sedan den hunnit erforderlig utveckling och förökning, kunnat
angripa jemväl de respektive gårdarnes inbyggare sjelfva.
Ett särdeles slående och, såsom det synes, rent af bevisande
exempel på detta spridningssätt för frossmikrofyten är lemnadt från
södra delen af Westergötland, en trakt, hvarest frossa äfven vid
epidemierna är ytterst sällsynt. Sålunda omtalas i 1859 års berättelse
från Ulricehamns distrikt ej något enda fall deraf. Men 1860
före-koinmo der enligt H. W. Heinrici trenne fall, alla tre i samma
1) Sundh. Coll. Ber. f. 1859 s. 73.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
