Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Den frossepidemi, som år 1831 uppträdde i Chili, ett land, der
frossan förr ej varit hemmastadd, hade redan året förut svårt grasserat
i Brasilien och således antagligen utbredt sig från detta land söderut.
Dessa exempel utpeka alltså norra delen af Södra Amerika såsom
orten för frossepidemiernas tidigaste uppträdande. Då så är och då
för öfrigt vissa trakter derstädes, i all synnerhet landet kring
Orinoco-flodens öfre lopp, men äfven, ehuru i vida mindre grad, oragifningarne
af några af Amazonflodens norra tillflöden länge varit såsom ständiga
och mycket svåra malariahärdar beryktade — det först nämnda området
skulle väl med skäl kunna anses för det tropiska Amerikas svåraste
malariaort — så torde det icke vara oberättigadt att sätta i fråga,
huru vida ej dessa trakter möjligen kunnat vara frosspanderaiernas
ursprungsorter*). Men då uppenbart- är att den ringa samfärdsel,
som eger rum mellan Södra Amerika och särskildt öfre Orinocolandet
å ena sidan och Europa å den andra icke kan förmedla
frosspande-miernas uppträdande i sist nämnda verldsdel, måste mikrofytens
transporterande hit i massa tänkas försiggå på annat sätt.
Såsom vi ur meteorologien känna, uppstiger den genom solens
baddande öfver Syd-Amerikas eqvatorialtrakter upphettade luften till
den öfre delen af luftkretsen, antager här en nordostlig riktning och
stryker såsom antipassad eller öfre passadvind ut öfver Atlantiska
Oceanen. I den af högt lufttryck utmärkta trakt, som befinner sig
kring norra vändkretsen, sänker denna luftmassa sig ned till jordytan
för att sedan till en del återvända mot söder såsom nordost-passad,
till en del åter såsom sydvestvind framtränga vidare mot nojden till
norra Afrika och Europa. Nu berätta sjöfarande, att man under
stundom påträflar ett rödt töcken af många mils utsträckning på vestra
kusten af Afrika, i synnerhet kring Cap Verd-öarne. Och
Ehren-berg visar, att de betydliga stoftmassor, som bilda detta töcken efter
all sannolikhet förts med öfre passadvinden från Amerikas
eqvatorialtrakter d. v. s. från Orinocos och Amazonflodens områden 1 2). Såsom
1) Att på senare tider, enligt hvad man kan sluta af resandes skildringar,
malarian i dessa trakter, åt minstone i Amazonflodens område, i högst väsentlig
grad aftagit i betydelse förringar icke, utan — i betraktande deraf, att också
Europa så länge varit fritt för pandemier — snarare ökar det intresse, som de i
fråga varande trakterna erbjuda vid forskningen efter malarians upphof.
Om malariafeberns svåra endemiska härjande vid Orinocofloden se A.
Hum-boldt, Voyage aux régions équinoxiales du noveau continent. Tom VII. Paris 1824.
(Ch. XX et XXI).
2) Ehrenberg Ch. G., Passat-Staub und Blut-Regen. Berlin 1849.
Se äfven härom Maury, M. F., The physical geography of the sea and
its meteorology. 11 Ed. London 1864 p. 146 — 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
