Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN ERSE, FRU BEATA OCH BRUKSFÖRVALTAREN 45
hål, under tiden flög blicken som ett irrbloss
över högt och lågt, räknade och lade ihop. Åtta
nöt i fähuset men klavar för tjugu gör minus
tolv. Tre spiltor tomma gör minus tre. Framför
svinstian stannar han och lyssnar. Det gnisslar
som av sågar, han kan inte riktigt förstå låten.
Han gläntar på dörren, så pass att dagern faller
in i en tunn strimma, och begynner spela...
Strax stanna sågarna. Herr Marcurell ljusnar,
blåser allt gällare ... I springan glittra
onyx-mörka ögon, en efter en komma de grå, breda
över ryggarna, storbukiga fast det endast finns
benstommen kvar av sugga och kultingar. Herr
Marcurell för dem ut på fältet, men släpper
plötsligt taget och springer för brinnande livet
mot storstugan. Råttorna efter honom, de stanna
dock på gården, dansa kring bikuporna och
försvinna.
När herr Marcurell slår igen dörren, faller
en sten och skrapar honom på näsan. Han låtsar
om ingenting utan sätter sig vid bordet mitt emot
Erik.
"Stackare du," säger han. "Det står illa till
på Ryglinge."
Framför Erik Janse står ett tråg med mjöl,
kli och vatten. Han rör om med sleven, tar en
klimp, rullar den mellan fingrarna till en boll
och äter. Barnen hänga kring trågkanten, ibland
stryker han bort dem för att få bättre utrymme,
men strax äro de där igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
