Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamle log — samma pojkleende som
då han på deras gemensamma ströftåg i gamla
Stockholm hittade någon underlig, halft
medel-tidsaktig krog och där drack sitt kära bajerska
öl under det Helge åt våfflor — och så till
sist, när de skulle gå, kysste skänkpigan, om
hon var trind och vacker, på kinden. — Han
log och leendet lyste som violer på en
vinterrock.
— Hvad tror du far skulle säga om han
visste du aldrig ville annat än upp hit för
att höra morfars ogudaktiga historier och
lättsinniga visor — hva? — Nej du, min
gosse, i Beskan ska du gå, tre gånger i
veckan...
Denna inledning kände ynglingen väl. —
Morfadern var katolik — hade till och med
under änkedrottningens tid varit församlingens
klockare och den gamle biskop Studacks högra
hand. Fadern däremot — och Helge blef
plötsligt förstämd.
Det kände den gamle. Och genast sköt
han några lockar ned i pannan, kisade med
ögonen och sjöng:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
