Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han vägen slingra och de täta lunderna hade
breda inslag i färger af gult och rödt, och
mellan strandöppningarna löpte vattenbandet
i blekblått. Himlen var också blifven blekare
— en vemodston i elfenbensgult och ljus emalj
hvälfde kring små moln som tycktes hämtade
från de gamla franska landskapen i akvarell
och pastell uppe i muséet. Bänkarna stodo
tomma och grusgångarna kring Rosendal voro
utan fotspår. Slottet var stängdt och
porfyr-vasen hade brädlock. Som nött förgyllning
föll ljuset på kvistar och orangeribäddar, det
blef en svunnen tids färger och stämning öfver
landskapet, och ju längre han gick, dess
fridfullare kände han sig; det blef som i vackra
drömmar, han var helt allena och den ängd,
lian genomvandrade, var hans — han hörde
dit. Det var ett annat land och dock hans
eget, det var icke skolskolkning utan
sommar-lof, och den blekblå luften drog sinnet vidare
till oanade perspektiv. Det kom tårar i hans
ögon men de värmde utan att bränna och han
kände ingen bitterhet och intet förakt. Där var
intet som störde utan allt var längtan, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
