Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensson tog en ny konjak. Med glaset
lyft sade han högtidligt:
— Fru Bendel! Vi vet alla hur Larsson
behandlat dem som —som, jaja. Det är ädelt
hvad ni säger. — Skål!
— När han är död så glömmer vi allt
orätt, det är vår plikt, sade Bendel.
Och fru Eriksson och fröken Lindblom
inföllo hvar för sig:
— Ja, ja — vi förlåta!
— Nå, sade Svensson, spring in efter
psalmboken, unge. — Ebba har väl en nånstans
sen hon gick fram!
Kunde vi inte ta »Jag går mot döden
lnart jag går», föreslog Pauline.
Notarien böjde sig fram mot sin fästmö
och såg henne djupt in i fiskögonen. Han
hviskade:
— Dyra Pauline — jag går mot himlen
hvart jag går — med dej!
— O, älskling! mumlade fröken
Lindblom förvirrad och illuminerad i alla
fnassel-utslagen.
— Han var hård, sade fru Bendel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
