Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hon har gått, kräket, svarade en af
de andra.
— Bara hon inte ligger i en garderob och
sofver, muttrade Bendel.
Men hon var försvunnen och de hjälptes
ät att släcka och stänga. Nu var det för sent
att sätta in torkbrasor — ett par ventiler fingo
stå öppna åt gatan under natten.
Det var något Bendel gärna ville ha sagdt,
men han kunde ej komma fram med det. Han
tänkte på den ensamma lägenheten, där liket
låg, och nu lådor och skåp stodo obeskyddade.
— Skulle hon, Erikssonskan, vara ensam där
i natt? Hvem kunde veta...
Som om det vore något själffallet och
af-gjordt sade han med ens:
— Lova ligger naturligvis hos oss i natt!
Fröken Lindblom inföll:
— Eller gärna hos mig — eller — eller
om du vill så går jag med och stannar därborta
öfver natten?
Det kröp i Bendels bröst.
— Hu, sade han, nej — inen vi borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
