Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och låga skratt. — Kunde det vara möjligt —
kanske i alla fall en mindre summa — några
tusen –––––
Han höll andan under det han drog två
gånger i klocksträngen.
Ingen öppnade. Han ringde på nytt, men
de hörde icke. — Ibland stönade det därinne
som vid onsdagskvällarnas bönemöten. Nu
ringde han häftigt tre gånger.
Hilda öppnade. Hon såg ond och
förskrämd ut. Hon hviskade i tamburen:
— Tänk dig, Helge, icke ett öre har det
där aset testamenterat oss! Icke ett öre!
Alltsammans har gått till en obekant hustru...
— Nå, så var det med det! tänkte Helge
nästan i lättnad.
Men då han kom in öfverväldigades han
af den förtviflan, som från rummets alla kanter
mötte honom. Oråt och klagan steg från
stolar och soffhörn, hängde i gardinerna, sam
i luften, och hela denna atmosfär af
koncentre-radt ve bedöfvade som stark narkos. Fadern
satt på en stol vid fönsterbordet och hans
ögon voro rödkantade, i det gråsprängda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
