Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om icke det nyas och oväntades feber
bränt ynglingen och gradvis stigit, allt efter
som stunden närmade sig, hade han säkert
känt djupare de gamla rötternas lossnande.
Det hade så ofta under de sista åren svidit i
hjärtat och hamrat i hjärnan, att det »att göra
ondt invändigt» — som fröken Rörström
uttryckte sig — blifvit något af vana. Men han
kände oron och sorgen då han tänkte litet
framåt eller då han tog de sista vandringarna
genom barndomens gator. Det kom vackrare
färg öfver kulisserna och stenarna sjöngo
minnen under sulornas tramp. Då han sista
gången stod uppe på slottsterrassen och såg
paraden marschera sin gamla väg öfver bron
tyckte han allt vara det käraste perspektiv
som kunde tänkas och aldrig, aldrig glömmas.
Fasaderna bortom torgstatyn lyste upp i
oktoberdiset, kungens bronshäst nickade med
det kråmande hufvudet och ville hoppa ned
från sockeln; strömmen brusade som en stor
cellokonsert, basarens låga räcka och
parterrens trädtoppar bildade spaljé, mellan hvilken
den spelande musiken tågade rakt upp mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
