Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring på gatorna drömmande som en poet, mera
förtvivlad än en gök utan näste, och sade till sig
själv: Jag borde skaffa mig en hustru. Hon skulle
städa i rummen, hålla min mat varm, sköta mitt
linneskåp, lappa mina kläder, sjunga muntra visor
i hemmet, käxa på mig för att få mig att göra allt
vad hon ville, säga till mig så som alla säga till sin
man då de vilja ha ett smycke: Nej, se då, min
älskling, är det inte vackert? Och alla i hela
kvarteret skulle tala om henne och säga om mig: Han
är då en lycklig människa! Sedan gifte guldsmeden
sig i tankarna, klädde sin hustru präktigt, gav
henne en guldkedja, älskade henne utan måtta, lät
henne befalla över allting i huset utom kassan,
inredde åt henne en sängkammare i övre våningen
med fina mattor och bonader, en praktfull byrå, en
bred säng med vridna pelare och omhängen av
siden, köpte henne en mängd vackra speglar, och
då han kom hem mottogs han alltid av tio barn
som voro hans och hennes. Men hustru och barn
funnos endast till på hans verkstadsbord, under
hans hammarslag, han utformade sina
melankoliska fantasier till härliga figurer som slogo mycket
an på köparna, och dessa anade icke hur många
ofullgångna hustrur och barn det myllrade i hans
verkstad och att han blev allt mera dyster ju större
talang han lade i dagen. Om Gud ej varit
barmhärtig mot honom skulle han ha dött utan att få
lära känna kärleken förr än i den andra världen,
där den enligt Plato förekommer i andlig måtto,
utan att orenas av köttet, men som han inte var
kristen har han misstagit sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
