Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon följde med honom och underlät ej att
vidröra hans kåpa för att övertyga sig om att han var
en levande människa, och då hon upptäckte att
så var önskade hon nästan att hon skulle ertappa
sin man. Hon hörde verkligen hur han talade om
munken inne i Perrottes kammare. Hon greps av
ursinnig vrede och öppnade munnen för att ge den
luft på kvinnornas vanliga vis och ville ställa till
ett förfärligt uppträde innan hon överlämnade
flickan i rättvisans händer. Men Amador sade till
henne att det skulle vara klokare att hämnas först och
väsnas sedan.
— Hämna mig då genast, min fader, sade hon,
så att jag får väsnas ...
Och nu hämnade munken henne på munkfason
och hon deltog i hämndakten lika ivrigt som
drinkaren gapar under vinfatets sprund, ty då en dam
hämnas vill hon göra det grundligt eller också inte
alls. Och slottsfrun blev hämnad till den grad att
hon blev alldeles matt, ty ingenting tröttar så som
vrede och hämnd. Men hon ville ändå inte förlåta,
hon ville hellre ha rättighet att hämnas då och då
tillsammans med munken. Då Amador såg hennes
hämndlystnad, lovade han att hjälpa henne hämnas
så länge hennes vrede räckte, och som han i sin
egenskap av Kyrkans tjänare var skyldig att
utforska tingens natur, kände han till mångfaldiga
sätt att hämnas. Sedan föreställde han henne hur
kristligt det var att hämnas, ty i hela den Heliga
skrift yvdes Vår herre av att framför allt annat
vara en stark hämnare och bevisade oss genom en
hänvisning till helvetet att hämnden är någonting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
