Den sköna Imperia gift och andra lustiga historier / 131 (1935) Author: Honoré de Balzac Translator: Ernst Lundquist With: Gustave Doré Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligen endast medlidande, men i sådana fall är
medlidandet nära besläktat med kärleken.

La Fallotte var en puckelryggig kvinna starkt
misstänkt för att syssla med trolldom och rida till
Blåkulla på en kvast, som trollpackorna ha för sed.
Några hade sett henne sela på sin kvast i stallet,
som — det veta alla — är beläget på taket.
Sanningen är den att hon kände till hemliga läkemedel
och gjorde damer och herrar så stora tjänster att
hon hade goda dagar och inte behövde dö på en
halmbädd. Hon kunde dö på fjäderbolster, ty hon
förtjänade mycket pengar, fastän läkarna ansatte
henne och påstodo att
hon sålde gifter, och
det var sant, som det
framgår av denna
historia.

Tjänstflickan och la
Fallotte kommo
ridande på samma häst och
det med sådan fart att
de anlände till slottet
innan det dagades. Då
den gamla
puckelryggen kom in sade hon:

— Nå, hur är det, små
barn? Det var hennes
sätt mot de stora som
hon hade sett sedan de
voro små. Hon satte på
sig glasögonen, undersökte såret noga och sade:
Präktigt blod, lilla vän, det har ni nog smakat på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>