Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lös varje gång jag säger något. Vid S:t Marc, min
herre, kan man lita på er?
— Mer än på er själv, ni som börjar vårt
vänskapsförbund genom att bedra mig. Ni rider alldeles
som om ni visste vägen, men ni sade att ni råkat
vilse.
— Och bedrar ni mig inte, då ni, min unge, kloke
herre, går till fots och fastän ädel riddare
uppträder som en fattig stackare? Här är värdshuset, mina
tjänare ha lagat till aftonmåltiden.
Fransmannen steg av hästen, följde den
venezianske riddaren in i värdshuset och höll till godo
med hans supé. De slogo sig ner vid bordet.
Fransmannen fäktade tappert med käkarna, tuggade
hastigt och visade att han förstod sig på god mat,
och han tömde många bägare utan att hans ögon
blevo mindre klara eller hans hjärna omtöcknad.
Venezianaren förstod att han hade framför sig en
duktig Adams son med hjärtat på rätta stället. Han
sökte under samspråket träffa på någon fog där
han kunde komma åt sin nye väns hemliga tankar.
Men han märkte att denne hellre gjorde sig av med
sin skjorta än sin försiktighet, och han beslöt
tillvinna sig hans förtroende genom att själv öppna
sitt hjärta. Han skildrade alltså förhållandena på
Sicilien, där furst Leufroid och hans älskvärda
gemål regerade, berättade om hur ridderligt deras hov
var, vilka fina maner som rådde där, att där
vimlade av högättade och rika herrar från Spanien,
Frankrike och Italien, prinsessor lika rika som
förnäma och lika vackra som rika, att fursten hade
ärelystna planer, nämligen att erövra Morea, Kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
