Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marx berömmer sig av att ha upptäckt ännu en
egendomlighet hos varan, vad han kallar dess
»fetisch-karak-tär». Han skriver: »Varuformen har absolut ingenting
att skaffa med arbetsprodukternas fysiska natur. Den är
endast ett givet samhälleligt förhållande mellan
människorna självat som här för dem antager den fantastiska
gestalten av ett förhällande mellan ting.»
Det torde vara nödvändigt att belysa denna abstrakta
sats med ett konkret exempel, och vi göra detta desto
hellre, som vi på samma gäng skola få klarare för oss
hela den Marx’ska uppfattningen av varan som en
»historisk kategori», d. v. s. något som visst icke återfinnes
varhelst människor levat, utan blott är utmärkande för
ett visst historiskt tidsskede, varuproduktionens tidsålder.
När en jägarstam gemensamt nedlagt sitt villebräd,
delas jaktbytet, men utbytes icke. Här förekomma alltsä
inga varor och inga varuvärden. Samma är förhällandet
ännu ett steg högre, inom en åkerbruksidkande, jorden
gemensamt brukande bykommun, sådana vi rätt väl känna
dem t. ex. från Indien. Här utvecklas redan
arbetsfördelningen ganska långt: kommunen har sina olika
tjänstemän och åt8killiga hantverkare, men alla dessa gottgöras
för sitt arbete i det helas tjänst genom andelar i skörden.
Hantverksprodukterna äro alltsä här icke varor, och det är
påtagligt att hantverkarnas arbete är av samhällelig natur.
Sä ökas arbetets produktivitet, och det uppstår ett
överskott över det lilla självförsörjande samhällets behov.
Detta fördelas nu icke, utan utbytes mot en grannstams
överskott av andra produkter. Här blir alltsä produkten en
vara. Med tiden utvecklas privategendomen, och även inom
samhället träder varuutbyte i produktfördelningens ställe.
Men är därmed ocksä det samhälleliga band borta, som förut
gjorde den producerande till en samhällets direkta arbetare?
Låt oss tänka oss en krukmakare och en
åkerbrukare först i en gammal indisk bykommun och sedan som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
