Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans verk. Skapar han en ändlig värld, så är hans eget namns
förhärligande hans högsta mål. På samma sätt då han skapar
människan, tillstädjer syndafallet, återlöser den fallna mänskligheten i
Kristus, i sin nåd kallar, pånyttföder, rättfärdigar, helgar och
förhärligar somliga individer av den återlösta mänskligheten och för
deras synders och otros skull överlämnar andra åt den eviga
förtappeisen. Man kan sålunda säga, att skapelseändamålet är detsamma
som frälsningsändamålet. Men en handling eller ett beslut åsyftar
vanligen mer än en sak. Det gives ändamål, som vi kalla
underordnade i förhållande till det högsta, ändamål av andra, tredje eller
fjärde ordningen o. s. v. Om Gud varken genom skapelsen eller
åter-lösningen kunde föröka eller förminska sin egen lycksalighet, som är
och förblir fullkomlig, så måste han dock i båda fallen haft för avsikt
att åstadkomma en sådan sakernas ordning, att de förnuftiga väsendena
i skapelsen, såvitt och så länge de självbestämt göra Guds vilja till
sin, även skola vara lycksaliga. Det är ingen söndring i Guds
väsen och bör därför icke heller förekomma i den värld Gud skapat,
men skulle den komma att uppträda där, vilket var en möjlighet,
emedan människan kunde välja och handla på mer än ett sätt, så måste
den bekämpas och motarbetas för att slutligen ur skapelsen förvisas.
I vilket fall som helst måste det högsta målet upphinnas: Guds namns
förhärligande, vare sig det sker genom Guds nåd och dess verkningar
eller genom hans straffande rättfärdighet.
Frälsningsplanen inbegriper tvänne moment: Friköpningen genom
blodet på korset och omskapelseverket i den enskilda människan.
Det medel Gud valt att utköpa eller utlösa den i synd fallna
människan ur den dom till fördömelse, som vilar över henne för syndens
skull, är medlaren Jesu Kristi liv, frivilligt offrat i döden.
Människan kunde icke uppnå sin bestämmelse och Gud genom henne
förhärligas på det sätt, som bäst överensstämmer med hans plan i
skapelsen, om hon icke står i en personlig, levande förbindelse med Gud.
Genom synden hade föreningsbandet avklippts och människan kommit
under Guds vredes dom. Detta tillstånd måste hävas. En grund
måste upprättas, på vilken Gud och människan kunde mötas, utan att
människan för syndens skull av Guds rättfärdighet förgöres. Denna grund
är Kristus. Hans medlareverk är medlet till människans friköpning.
Alla som antaga syndens verklighet i människovärlden samt hålla
före, att synd är orätt, ett brott, en lagöverträdelse, ovillkorligen
hemfallen under Guds rättvisa dom till fördömelse, äro eniga därom, att
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
