Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För all del akta dig att något göra,
Som sticker af mot hvad man blifvit van,
Ty då minsann kan hon på benen röra
Och löpa på en dag kring hela sta’n;
Så — för ått något kunna undgå stormen,
Är bäst att vara stöpt i vanda formen.
Hon vet om allting, hvad du gör och tänker,
Ja mycket mera, än hvad själf du vet,
Sitt varmaste intresse hon dig skänker,
Fastän för dig uti all hemlighet.
När du som bäst i frid och ro dig tyckte,
Hon trasat sönder uti sta’n ditt rykte.
Men icke alltid hon i kjol sig kläder,
Nej, kanske mera ofta, än du tror,
I rock och byxor utstyrd in hon träder
På banklokaler, ämbetsrum, kontor
Och trifs så väl hos snobben som hos gubben,
När de om kvällen samlas uppå klubben.
Ej glädjen henne ofta följt, men smärtan,
Ty hon den saken uti grund förstår,
Att söndra sinnen och att sarga hjärtan
Och pressa fram ur ögat harmens tår.
Och blir hon ansatt, hon sig lätt försvarar,
Det var ej illa menadt, hon förklarar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
