Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fins blott falskhet i det bårda smek,
De ej förstå, som du, att sammanpara,
Att vara spänstig ocb dock vara vek.
Kom, mig igen de däfna blickar skicka,
Ur hvilka mig en själ till mötes log;
Räck mig igen den modersmjölken dricka,
Af hvilken jag min första näring tog;
Låt med den ton, i själens öra klingar,
Ett minnets sus mig från min barndom nå;
Och (läckta åter ifrån lätta vingar
Den sinnets hälsa, som jag egde då!
(Sätter och betäcker sig.)
Hvad rymd och vidd! Jag ser då åter bafvet;
Det spejas, spanas af min tjusta blick;
Jag trott for mig, det evigt var begrafvet,
Att det mitt öga mer ej skåda fick. —
Du famnar i din stora blåa spegel
Hvad tyst på djupet, ljust pä himlen är;
De ljusa skyar och de hvita segel
Och stora tankar i din famn du bär.
Friskt mod, milt hjerta! Små och sorsgua tankar
Slå bort från dig och njut din höga stund;
Och kasta ut din iefnads räddningsankar
Uppå Guds allmakts fasta, djupa grund.
Si slätten städse jagade mitt sinne;
Men hafvet ropar: ”jag har strand och hamn”;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
