Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Barndomsår och barndomsintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 BARNDOMSÅR OCH BARNDOMSINTRYCK.
visa den manliga delen af publiken, hvad qvinnan fått uthärda
under sitt långa korståg genom tidsåldrarna.»*
År 1858 vid kronprinsessans födelse skrifver han en
artikel i Illustrerad Tidning, der han söker försvara qvinnans
arfsrätt till tronen. Först tager han fram ur historiens galleri
ett och annat exempel på utmärkta regentinnor. Historien
— fortsätter han — eger väl Messalinor, eger väl en och
annan Lucretia Borgia, »men hvad äro väl de mot den
mängd Neroner och Caligulor, som vanpryda dess blad?»
Regalierna lämpa sig äfven bättre för qvinnan. »Äro koltar
och släp af silke och hermelin, äro perlor och diamanter
passande prydnader för en lång räkel i byxa och galosch?
En karl med krona, är det icke uppåt väggarna? Hvarför
icke lika så gerna i stubb eller krinolin? Kronan är
uteslutande till för en qvinnas svallande hår och bländhvita
panna, och hon skall veta akta sina parfymer för kaserner
och stall, furstars vanliga nöjen. — — Korteligen, det är
drottningar à la Victoria vi önska vårt land såsom det
starkaste värn mot alla partiers maktbegär och ärelystnad.»
Samma år helsade han med glädje den bestämmelsen,
att qvinnan skulle bli myndig redan vid 25 år. Dessutom
talade han i Illustrerad Tidning varmt för en utvidgning af
qvinnokönets rättigheter.
Så till exempel skrifver han i november följande:
»Oförmodade utsigter för hennes sak ha nu öppnat sig, sedan
magistraten i Upsala tilldelat icke mindre än 81 qvinnor
rättighet att deltaga i riksdagsmannaval. Låter det nämligen
tänka sig, att ej dessa qvinliga valberättigade skola uppfatta
betydelsen af den ställning ett lyckligt öde tilldelat dem, att
de ej skola känna sin pligt att för framtiden bilda
medelpunkten för det svenska qvinnokönets kamp mot den
manliga egoismens inkräktningar? Vi vilja i sammanhang
härmed erinra, att i Arboga nyligen blifvit synlig en tidning,
som utges af ett fruntimmer. I England har ett annat
uppträdt med framgång som predikant. I Amerika finnes en
mängd qvinnor, som äro medicine doktorer och utöfva
vidsträckt praktik. På många ställen äro qvinnor anstälda i
egenskap af postmästare. I handelns och yrkenas alla grenar
påträffa vi redan qvinnor i bredd med mannen. Månne icke
allt detta är tidens tecken? Månne det icke utvisar, att en
* Borgarst. prot. 22 febr. 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
