Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det minnesvärda året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANCHE OCH KAEL JOHAN.
105
Banditen, och en af de förfalskade biljetter, som förekomma,
säger att Skånes adel aldrig med nöje sett »Gustavers tron
intagas af en man, som hemtat sina anor och sin rätt endast
från svärdet och soldathoparna». Han talar om höga
vederbörandes förkärlek för spioner, om deras hemliga polis, om
deras skuggrädda politik; om folket, som kom i fjerde, och
dynastien, som kom i första rummet, samt hur deras spioner
vrängde förflugna ord, deraf sökte bilda ett slags begrepp
om stämningen och deraf orsakade förföljelser och missbruk.
Han frågar alltid ironiskt i sina anföranden och tal,
hvad Sverige egentligen har att tacka Karl Johan för? Svaret
är i allmänhet: Pommerns och Rügens förlust!
Man talar om denne kungs segerrika svärd, säger han.
En och annan tycker dock, »att samma segerrika svärd allt
för väl hade kunnat bibehålla Pommern och Rügen; men
man borde icke begära orimligheter, hette det. Allenast
man i ena vågskålen hade Norge, kunde man gerna lägga i
den andra Finland, Pommern, Rügen och till på köpet några
säckar guld, några kannor blod, upphemtadt från slagfältet.
Vågskålen med Norge stod ändå, som vore den fastnitad vid
jorden.» Illusionen har nu gäckats, fortsätter han sitt tal.
Norge utvecklades, och vi sofvo, och när vi slutligen vaknade,
anklagade vi Norge —- derför att det glömt bort att
återgifva oss Finland 1 Men — säger han — »viljen I anklaga
någon, så anklagen skuggan i Bernadotteska grafkoret, men
icke ett land som har den stora förtjensten att försvara, hvad
det eger.»* Norge blef på intet sätt eröfradt af Karl Johan.
Påstår man något sådant — yttrar han i ett annat tal —
»då skulle vi genast få på halsen först en vålnad af den
ryske czaren, Alexander I, och sedan diverse andra spöken
af den heliga alliansens representanter på den tiden.»**
Dessutom har Karl Johan i fråga om våra grundlagar icke gjort
någon ändring till det bättre, utan tvärtom. »Det enda
allvarliga försök jag i den vägen kunnat förmärka» — yttrar
Blanche 1861 om representationsfrågan — »äro de
misslyckade försöken mot vår tryckfrihet.»
Allt detta synes måhända oss något öfverdrifvet.
Mången rynkar på näsan och finner det kanske löjligt. Dock
böra vi besinna, att den man, som yttrat det, uppväxte under
* Borgarståndets prot. 17 mars 1860.
** Borgarståndets prot. 12 nov. 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
