Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dugge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Therése synes nägot brydd, men hvarken missnöjd
eller ond.
»Men,» yttrar hon, liksom för att bortblanda korten;
»min bukett håller ju på att alldeles lösslita sig från mitt
hufvud 1»
»Tillåt mig sätta den på sitt ställe,» ber Dugge, i det
han fäster den i sin dams rika korpsvarta hår, tilläggande:
»Det vill minsann godt öga till för att i denna djupa
sydliga natt finna en passande plats för den afundsvärda blomman.»
»Nå, sitter den bra nu?» frågar Therése, som för
tillfället icke har någon spegel att rådfråga; »är jag vacker så
här?»
»Jag önskade jag kunde säga nej.»
»Hvarför det?»
»För att icke säga detsamma som verlden . . . Men ni
glömmer alldeles bort den stackars tårtan . . . tillåt mig
servera, ty ...»
I detsamma inkommer löjtnant von Aken, som under
senaste dansen spelat kille i något af konversationsrummen.
Redan förargad, ty han hade fått stryka på svinet, hvartill
vill en märkvärdig otur, blir han alldeles topp rasande, när
han ser sin oförskämde rival så godt som mata hans fästmö,
en fästmans ovilkorliga rättighet, äfven om han är
urstånd-satt att föda sin blifvande hustru. Von Aken blir ohöflig,
ställer till skandal och är nära att bli utvisad från balen.
Therése riktigt skäms för sin fästman, talar icke många ord
den aftonen med sin löjtnant, som är gröngul af svartsjuka.
Det duger aldrig att vara gränslöst svartsjuk, så framt man
icke är säker på att vara gränslöst älskad.
Med vårens första sol och första lärkor kom den stora
sångerskan Catalani till Stockholm. Nu gällde det att få
biljetter till hennes första konsert på kungl. teatern. Von
Aken skickar tidigt sin starkaste och i folkträngsel mest
bevandrade gardist för att köpa fyra biljetter. Efter
ofantliga ansträngningar lyckas gardisten i sitt företag, men när
han skall gå hem med sitt byte, möter han en civil herre,
som bjuder honom dubbelt för biljetterna. Gardisten nekar,
ty hans löjtnant har befallt, och soldaten, trogen sin pligt,
måste ovilkorligen och blindt lyda. Men upplyst om att
det ej är hans pligt att skaffa konsertbiljetter, äfvensom att
sådana hvarken äro i reglementet eller krigsartiklarna
före-skrifna, ger han slutligen med sig, säljer dem för dubbla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
