Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komministern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja visst, jag är helt allena; hustru min har gått till
slagtarhuset.»
»Flå, att bror äter kött midt i veckan!» anmärkte
komministern; »men det är något högst angeläget jag har att
be bror om.»
Skomakaren kastade en granskande blick på
komministerns fötter, liksom trodde han, att det »högst angelägna»
gällde ett par nya halfsulor, en försköning allrahögst, ty
ett par nya var icke det ringaste angeläget för
komminister L—n.
»Ingen fara med ledamöterna,» yttrade komministern,
som förstod sin väns blick, »ehuru, uppriktigt sagdt, jag
finner det vara stor misshushållning att ’ stifta sulorna,
emedan det förstör ränderna och följaktligen gör en
half-sulning omöjlig . . . Men det är inte fråga om det nu, och
lärer väl icke heller, hvad mig angår, vidare komma i fråga.
Det är icke med stöflar eller skor man beträder tröskeln
till evigheten.»
Komministern reste sig från soffan, gick till dörren,
öppnade den, tog nyckeln ur den, tillslöt den derefter och
återvände sedan till skomakaren, hvilken med synbar
förvåning betraktade sin gamle väns försigtighetsmått och
mystiska ansigte. På bordet som stod framför soffan började
nu vår komminister upprada en mängd förseglade paket,
mer eller mindre tjocka, och dem han alla plockat ur sin
gamla kaftan.
»Betrakta nu, kära bror, noga utanskrifterna på dessa
paket,» uppmanade komministern.
Skomakaren fann hvarje paket hafva till påskrift ett
namn med ett siffertal under. Talen voro olika och varierade
mellan två hundra och ett tusen riksdaler riksgälds.
»Det är då pengar i dessa paket?» frågade skomakaren
med alltmer stegrad förvåning.
»Ja, kära bror.»
»Och de, till hvilka underskrifterna äro ställda?»
»Skola ha sina paket naturligtvis.»
»Såsom gåfvor?»
»Gifna med varm hand,» tilläde L—-n.
»Gifna af hvem?»
Komministern dröjde en stund med svaret.
»Men det är inte värdt att dra strå för en gammal vän,’>
yttrade han slutligen; »dessa gåfvor äro af mig.»
Bilder ur verklit/hctern. II
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
