Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
himlakroppen. — Beundrade han väl lärkorna, som sväfvadc
och qvittrade högt i sky? Nej, en så rent praktisk man
som han, kunde icke gerna hugsvalas af poeters vanliga
gudamat.
Nej, han betraktade blott den hvita trehörningen, som
glänste fram ur skogsbrynet.
Pipmunstycket halkade undan hans läppar, och det
vanliga trefliga leendet försvann.
»Borta, borta!» mumlade han för sig sjelf; »det finns
då verkligen en varelse på denna tokroliga jord, som vågar
något af tillgifvenhet och kärlek; men,» tillade han, »hade
hon uppskjutit saken i åtta dagar, så hade det nog fått
vara som det var, det är jag säker om, ty jag känner de
uslingarne jag ... Det finns ingenting som icke kan glömmas
efter åtta dagar ... på det vågar jag tio halsar mot en, om
jag hade dem.»
Det trefliga leendet spelade ånyo på den gamles läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
