- Project Runeberg -  Järnbäraren och andra berättelser (1914) /
9

(1914) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnbäraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du är! Den, som vill studera folklivet, bör åtminstone kunna gå på träsko utan att vricka foten.»

»Alldeles falskt, min bror! Ty i sådant fall vore ett studium ingen ansträngning, som det likväl måste vara för oss, förvekligade av uppfostran och vana. Give Gud, att våra mödrar, i stället för att insvepa sina barn i skinn från huvud till fot, hade varit så kärleksfulla och rullat oss i snödrivan varje vintermorgon, så hade vi inte behöft, som barn, plågas av frossa och skarlakansfebrar och som män misshandlas av obarmhärtiga skräddare för våra dyrbara tulubbers skull!»

»Riddare av städet och blåsbälgen! Jag ger dig tusan! Jag går hellre i borgen för dig i Bankostatens Änke- och Pupillkassa, än jag går med dig till Blå duken. Bror! Jag är alls ingen romanhjälte, jag är en förnuftets människa, jag är förste kontorist på ett grosshandelskontor; du tjänstgör i hovrätten. Jag tål varken hovrätten eller folklivet, så stora motsatser till varann de än kunna vara.»

»Din tok, du pratar dumheter, men du tänker bättre än du pratar. Att kunna spela en annan roll än sin egen smickrar alltid människan. Jag känner hovfröknar, som ännu vid fyrtio år skryta av att de vid tjugu års ålder spelat bondflickor så förträffligt och förvillande, att världen inte kunnat tro annat, än att de hela sitt liv mjölkat kor och gått i vall med fåren.»

»Det är gott och väl att vara färgargesäll som jag; men jag älskar ingen lyx i kulörer, jag vill inte vara en vandrande regnbåge i tjugu graders köld. Själva himmelen kan inte framvisa en sådan. Finns det ingen hyggligare restauration än Blå duken, som vi kunde gå in på?»

Utav ovan anförda samtal mellan de tvenne vintervandrarna finner man, att de endast till det yttre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:53:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanjarn/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free