106 (Bland sockenkungar och backstugusittare : historier från bygden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förståss. Men kloka barn bli aldrig gamla, det vet en ju! suckade
Kajsa i Hult.

När se’n gästabudsfolket skulle äta sin aftonvard och hade
annat att göra än titta efter de små, buro A’gust och Hanna ut
alla gubbarnes hattar och käppar och roade sig med att låta
dem glida utför vattenfallet, som fräste och dånade ett stenkast
ifrån Sven Isakssons bostad.

Hi, hvad de grinade, när hattar och käppar skuttade upp
och ner i skummet och bränningen, och inte mindre roligt hade
gummorna, när de senare på aftonen fingo skåda sina herrar och
män ligga på magarne och söja efter sina don vid åns krokar i
maden där nedanför.

— Dä’ kommer nok att slå in: den pojken tar vår Herre
snart, dä’ ä’ inte möjligt annat, så utstoderader, som han
allaredan är! mente gummorna, nu ytterligare styrkta i denna sin tro.

Medan sedermera A’gust och Hanna runno upp i världen och
gingo i skola och läste för prästen, såg man dem alltid tillhopa,
när ungdomen var samlad någonstädes, och gummorna i orten
sa’ beständigt:

— Sir en dä’ att det gick som pojken profeterade, när han
bara var halffemte år och inte större än en näfve gröt!

— Hva’ profeterade han då?

— Att Hanna skulle bli hans fästemö!

— Kors, tänk så unnerligt!

Det sades också, att A’gust skulle blifva ett vilddjur och en
riktig stopastolle, om inte Hanna förstått att exercera honom så
väl. Han lydde emellertid henne i allting och tog sig aldrig
någonting för utan att rådgöra med henne om’et.

Under tidens lopp hade där kommit opp en stor ångsåg
borta vid Sven Isakssons.

Samma vågor, som en gång lekt med gubbarnes hattar och
hättor och kyrkokäppar, arbetade nu natt och dag med att sätta
åstad käkarne på denne fruktansvärde Moloch, som stod där och åt
upp den ena skogsparken efter den andra, utan att någonsin bli mätt.

Där arbetade nu A’gust och förtjänade en rätt vacker
dagspenning.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/blsocken/0110.html

		Bland sockenkungar och backstugusittare : historier från bygden / 106 (1907) Author: Thure Sällberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|