Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Aftonfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkfönstren. Ett särskildt nöje fann han äfven uti att rida
omkull människor på vägarne. En sådan vettvilling var den unge
grefven.
Människorna i trakten bäfvade därför nästan för julen. Den
»vilde grefven» skulle ju då komma, och någon skadegörelse och
ledsamhet åstadkom han alltid.
*
Så kom han en vinter likväl såsom en förvandlad människa.
Han kom en natt i början af december, tyst och utan vanligt
buller och bång.
Ingen såg honom, när han anlände. Betjänten, som vaknade
och kom ut, körde han in samt tog sin våning i besittning utan
någons hjälp. För det mesta höll han sig sedan instängd i sina
rum och mottog ingen, icke ens far sin därinne. Sällan infann
han sig vid måltiderna, utan lät bära in maten i sitt
mottagningsrum. Men när han någon gång visade sig ute, var han så
saktmodig och stillsam, att ingen kunde känna igen honom.
Folket skakade också på hufvudena och sa’:
— Han dör nog snart, det syns!
Ingen var dock mera förvånad öfver förändringen än gamle
grefven. Han spände ögonen i sin son som uti ett underverk,
frågade och svor, men den unge lämnade honom ingen
upplysning om hvad som åstadkommit sinnesförändringen.
Ortsbefolkningen gladdes emellertid högeligen åt densamma.
— I år ser det ut som om vi skulle få den lugnaste jul vi
haft på länge, och det tycks som om vi nu skulle slippa att bli
nedridna på kyrkovägen, lät folket.
Begripa förändringen kunde dock ingen.
En del höllo före, att gref Rolf blifvit sinnessjuk och led af
ett stilla vansinne. Men de, som träffat honom, förklarade, att
han talade vettigare än förr.
Till sist blef den allmänna åsikten att han begått något
rysligt brott, och att han dolde någon fruktansvärd hemlighet i sina
omsorgsfullt låsta rum.
Detsamma tycktes omsider också hafva blifvit gamle grefvens
mening, ty han började i smyg gå vakt både natt och dag och
lyssna utanför sonens dörrar, särdeles sedan kammartjänaren en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0123.html
