Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett interview med Johannes i Snufvebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett interview med Johannes i Snufvebo.
Människan är afundsjuk, egoistisk, kitslig och högfärdig, och
jag, som skrifver det här, är inte ett spår bättre än andra
medelmåttiga syndare.
I långliga tider gick jag och grämde mig öfver att många
ynglingar, som skrifva i böcker, tidningar och tidskrifter, skaffade
sig heder och namn, berömmelse och evinnerlig ära genom att
tidt och tätt uppbygga mänskligheten med någonting, som de
kalla interviewer.
Hur detta ord uttalas, hör då i alla fall skam till att veta,
ty det är mycket för krokigt för talorganerna hos en oskuldsfull
landsortsbo.
Då jag därtill såg, att de värsta interviewarna förskrefvo
sig från de stora städerna, där det finns godt om både
vetenskapsmän och teologer, politikussar och rackare, så tänkte jag,
att det kanhända skulle blifva en sådan där epok, di kallar’t,
om det en gång kom ett interview från rama bondlandet.
— Äss jag bara visste, hvad det krokiga ordet betyder på
reel svenska, så att jag inte dummar mig och tar miste om
sakens rätta förhållande, så vore det kanske inte omöjligt för
mig att en dag dräpa till med ett sådant där interview, tänkte jag.
Och ju mer jag funderade på’t, dess ifrigare förmenade jag
i mitt syndiga högmod, att jag därigenom skulle kunna bli ett
slags matador, synnerligast härute, där det ju inte vill så
särdeles mycket till för att bli hållen för ett ljus och ett snille och en
kapabel människa.
Det synes allt vid våra val till offentliga värf, menar jag.
— När Sven Månsson i Grymtås inte behöfde göra mera än
sy på sig ett blått band och taga upp två sånger vid
skördefesten i Hult samt sucka och runka på hufvudet och se
försmädlig ut, så fort det blef tal om pastorn eller andra herrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0192.html
