Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologi och kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
evangeliiboken mot kollegiet i straffrätt och Zweigbergks
räknelära.
Nå, sången tystnade; Per Johan såg andäktigt ut öfver
församlingen, tog fram boken och drog ut kollegiet, hostade två
resor och redde sig att klämma i med ingångsorden.
Men ni skulle ha’ sett minen på’n, när han böjde ner
hufvudet och skulle läsa i konceptet!
Jag för min del har då aldrig skådat en människa med en
så förbluffad och af räddhåga stämplad uppsyn.
Filbunkslugn är Per Johan, men den gången gapade han som
om han fått se draken i Babel.
Församlingen undrade hvad som gick åt karlen, och vi
började skämmas och bli ängsliga lite hvar. Så grep han till
evangeliiboken och började bläddra i henne, men där fann han ju
ingen tröst eller något Guds ord, utan bara »sorter»,
»reguladitri», »bråk» och »kedjeräkning» och mera sådant, som ingen
har något gagn af på predikstolen. Det började bli allt mer
och mer kusligt och liksom mörkt i kyrkan.
Men rätt hvad det var tog han till att läsa »Min gärning
nådigt skåda» — under det han gjorde vådliga miner åt kyrkostöten.
Denne begrep dock ingenting, så Per Johan fick lof att gå
öfver till »Den signade dag» och »Som fåglar små» och många
andra verser, som han kunde utantill, innan stöten, på juristens
uppmaning, gick upp till honom och frågade hvad han ville.
Vi trodde, förstås, att Per Johan blifvit galen och det tänkte
prosten också.
Men juristen och guvernanten grinade, så att de kunde spricka.
Hur det var fick stöten dock med juristens hjälp håll uti den
rätta boken till sist samt slamrade upp till Per Johan med henne.
Och se’n redde han sig tämligen, fast långt ifrån bra.
Ty juristen hade desslikes slätat ut de veck, som Per Johan
gjort vid de böner, han skulle läsa, och i stället vikit allt hvad
galet var åt honom, så med kyrkobönerna gick det alldeles på tok.
Men ifrån den dagen spordes det, att Per Johan gick hemma
på Nabben och gjorde mycken bättring, och den, som fick ha’
guvernanten i fred för honom, det var allt prostens son det.
Häraf ser man, att det gifves intet ondt, som inte har något
godt med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
