Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Sundsby i Valla socken, Tjörn. Släkterna Green av Sundsby, Dyre-Lunge och Huitfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
hustrus strävanden ut på att utvidga godset, som sedan 1590-talet ej erhållit
annan tillväxt än större delen (7 1/2:öresbol) av gården Nedre Fjällebro
(Valla), som svärfadern 1632 inköpt. Återstoden av nämnda gård
förvärvades åren 1638—40, varefter densamma lades under Sundsby. Under
sistnämnda år inköptes även 6 öresbol i Tådås (Klövedal).18
Den 15 april 1644 erhåller Dyre förläningsbrev på Dragsmarks klosters
läns räntor och inkomst, kvitt och fri, utan all avgift, men med redovisning för
den ovissa räntan. Förläningen var ur flera synpunkter förmånlig ej minst
därigenom, att den ej var långt avlägsen från hans sätesgård. Som ersättning
för denna förläning skulle han stå till konungens förfogande, när så gjordes
behov, såväl till lands som sjöss utan lön, kostpengar eller underhåll, varken
för sig själv eller sin löjtnant. Han synes även ha använts under det krig,
som slöts genom freden i Brömsebro (Hannibalsfejden), ty man finner, att
han bl. a. hade i uppdrag att till Hisingen under 1644 års fälttåg
sammandraga och förlägga 300 bönder.19 ;
Först år 1647 hava makarna på allvar börjat utvidgningen av Sundsby,
i det de från bönder inköpa Brog och följande år från kronan tillbyta sig
Djuphult, Öfre Fjällebro (återstående 3/4), Bräcke och Häller emot vederlag
av gårdar i Jörlanda, Solberga, Holte och Romelanda socknar. År 1648 (30/8)
undertecknar Thomas Dyre i likhet med övriga norska adelsmän den till
konungen avgivna petitionen om adelns privilegier.
Vid årets slut erhåller han förnyelse å sitt förläningsbrev på Dragsmarks
kloster, enllgt vilket han skulle få behålla den vissa räntan och inkomsten
»kvit og fri»emot erläggande den 1 maj varje år av 120 rdlr. För den ovissa*)
räntan skulle han avlämna räkenskap. Jurisdiktionen inom länet förbehölls
dock länsherren på Bohus. Då ståthållaren Hannibal Sehested på 1640-talet
företog sina stora egendomsköp i Norge faller även hans blickar på
Margareta Huitfeldts jordagods i Eker. Det är dels några sågar i Ullefos, som
Margaretas fader pantsatt, dels Skjelbreds gods.
Då Thomas Dyres och Margareta Huitfeldts strävan gick ut på att
avrunda och utvidga jordadøemänen kring Sundsby, hade de givetvis intet emot
att avhända sig ägande- eller odelsrätten till dessa avlägset belägna gods
och förklara även genom skrivelse, daterad Marstrand 18/19 1647, att Hannibal
Sehested kan få förvärva laga fång å Skjelbred, om han kan erhålla fru Maren
Schrams samtycke, enär gården var henne tilldelad genom gåvobrev.
Odelsrätten till Ullefos sågar avstodo de gärna. Den 26 mars 1648
undertecknades kontraktet på Sundsby, varom Sehested redan i februari förvärvat
*) Den ovissa räntan utgjordes av: Bygsel, tredjeårstagan, landbohold, sagefald (böter),
tull, accis, vrak m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
