Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikt sillfiske med kostsam materiel och betydande risk på
stort afståiid från hemorten hos oss nödvändigt skall lemna
större nettovinst än ett mycket rikt sillfiske med billig
materiel och ringa risk i närheten af hemmet, då
afsättnings-förhållandena i båda fallen ju äro lika. Jemförelsen med
skotska ostkustfisket, vid hvilket ett stort antal fiskebåtar
under bästa fisketiden fått år efter år stå obegagnade å
land, vitnar just icke om att skottarne skörda större
nettovinst å deras sillfiske än bohusläningarne*).
Prof. Torell förordar Marstrand som utgångspunkt för
det nya sillfisket, men förgäter att Marstrand hvarken
liksom Göteborg eger eller rimligtvis någonsin kan få för
af-sättningen af det tidiga sommar- och höstfiskets sill nödiga
jernväg8förbindelser och att Marstrands befolkning icke
ut-göres af fiskare, utan är för sin bergning hufvudsakligast
beroende af badortsväsendet, hvilket ju tydligen skulle lida
allt för väsentligt men, om under den varmare årstiden en
på stort afstånd från land (ångad och derför vid
framkomsten ofta starkt illaluktande sill skulle saltas i sjelfva staden
eller vid dess hamn.
Prof. Torell jemför Marstrands afstånd från bankarne
vester om Jylland med Cuxhafens och Bremerhafens, men
förgäter dervid att tyskarne alls icke utöfva något sillfiske
från nämnda hamnar samt dessutom ega jemförelsevis mer
nära belägna sådana vid Listerdjupet och Helgoland,
hvar-förutom tyskarnes mening väl torde vara att idka deras
fiske å holländska sättet med saltning ombord. Utsigterna
för ett sillfiske af nämnvärd omfattning å bankarne utmed
jutska halföns vestkust äro emellertid icke stora ens for de
närboende danskarne och tyskarne. Bohusläningarne åter
*) Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1889, sid. 132—133, 171. —
Ljung-MAN, A. V., Om de stora hafsfiskena, betraktade från nationalekonomisk
synpunkt. Göteborg 1890, sid. 32—33. — Berättelse öfver Föreningens
till bohuslänska fiskeriernas främjande verksamhet och förvaltning for 1889,
sid. 20. (Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
