- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1890 /
201

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänder å plogbenet och har ett ringare antal bukkölsfjäll
(20—24 mellan bufvudet och bukfenorna samt 9—13 mellan
dessa senare och anus), som bilda en tydligt skarptandad,
hvass köl, färre (46—50) ryggkotor, ryggfenan med 15—18,
bukfenorna med 6—7 och analfenan med 19—22 fenstrålar

o. s. v. — Af skarpsillen äro tvänne alarter kända, af hvilka
den ena, som t. o. m. beskrifvits såsom egen art (C.
Schone-veldi Kröyer), är utmärkt genom sin bredare (högre)
kroppsform. I sydöstra Östersjön lära desse afarter äfven skilja
sig genom olika lektid, så att den ena är vårlekande och
den andra höstlekande. Vid bohuslänska kusten
förekommer endast den bredare afarten, som der leker under senare
delen af våren och början af sommaren. I
Stockholmsskär-gården försiggår leken deremot i slutet af Juni och i Juli.
Skarpsillen förekommer vid nordvestra Europas kuster från
Lofoten till mynningen af Garonne samt erbjuder i afseende
på föda, lefnadssätt m. m. mycken likhet med sillen. Vid
leken fäster sig dock ej skarpsillens rom vid bottnen, utan
flyter, liksom makrillens och torskens, vid ytan. Under de
periodiska sillfiskena vid bohuslänska kusten tyckes
skarpsillen vika undan för sillen och förekommer derför under
sillfiskeperioderna icke så ymnigt som under
mellanperioderna. Rätt betydande fiske af skarpsill eger rum, utom
vid Bohuslän, äfven vid Norges vestkust samt vid
Storbritanniens östkust i Firth of Forth, Thamesflodens mynning
m. fl. ställen. Yngel af skarpsill och äfven af sill, erhållet
i mynningen af Thamesfloden, benämnes awhitebait“ och
har beskrifvits såsom egen art (C. alba Yarrell). Det anses
för en läckerhet af den betydelse att den fått gifva namnet
åt en af den engelska ministéren förr årligen gifven fest
(“whitebait dinner*).

Pilcharden, eller sardinen, Clupea pilchardus L.,
skiljer sig från samslägtingarna genom sina tydliga strålformiga
ribbor på gällocken. Den förekommer endast sällsynt vid
Skandinaviens vestra kuster, men är uti Engelska kanalen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:06:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1890/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free