Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ti
vars over
na,t\oitk&gränserna
Av Ser ge de Chessin
F!
|ör att älska och beundra Rolf
behövde en främling icke känna
till det svenska språket. Ty ett
sådant knippe av sympati strålade ut
från denne store och gladlynte man,
som genom ett leende och en medfödd
charm förmådde besegra alla som kom
i hans väg. Bara hans sätt att göra
sin entré på scenen, hans musikaliska
och personliga stämma, tvingade
salongen alltid att kapitulera. Ingen har
som han förmått spruta in i publiken
livsglädjens elixir. Hemligheten i de
Rolfska segertonerna låg i denna
förmåga att alltid ha en säker kontakt
med sin publik. Genom hela hans
konst gick som en röd tråd frånvaron
av det som skulle kunna stöta
människor, han hade en outtömlig källa av
sprudlande glada upptåg och lustiga
infall, en satir utan bitterhet men
alltid i en oförbätterlig optimism. Han
sjöng ju också »Bättre och bättre dag
för dag .. .»
Är det då förvånansvärt att en
dylik gåva, rätt förvaltad, gjorde sin
herre till den obestridde mästaren
inom revyn. Han rörde sig suveränt
inom sitt område. Det hade tillräckliga
dimensioner för atf han där skulle
kunna visa sin virtuositet och det var
lagom plastiskt att skänka honom en
ram för alla sina genialiska påhitt. Även skola vi
erkänna den goda regin, som i alla variationer
städse gav en enhetsbild, som lätt fastnade på
ögats näthinna. Tack vare den dominerande figur,
som var själen i dessa feerier, blevo de som
sprakande bengaliska eldar.
Är det då förvånansvärt att Frankrike, landet
som vet att värdera glädjen och sången, alltid
varit redo att hylla Rolf. I denna hyllning låg ett
uppriktigt betyg av erkänsla. Det är på sin plats
att erinra, hur Ernst Rolf såväl i de mörka som
ljusa stunderna varit en vän, som älskat
Frankrike, tårarna i dess ögon liksom skrattet på dess
Ernst Rolf
. . . Livsbejakare,
himlastormare,
glädjens Prometevs av stoft och eld,
borta är du
till stoft blev du,
som eld skulle du slockna
meteorlikt
när banan gick högst.
Har glädjens tragedi
någonsin spänts
mera till bristning?
Du dog som du måste dö
. . . som ett stjärnfall,
som ett skepp som sjunker i storm,
som ett ödesdrama.
En tidsålder dör med dig,
men din ande skall leva
som sång och saga,
som sägen och myt. . .
. . . och genom rymderna
når oss din stämma igen
med sitt gripande budskap
om leende läppar
och brustna ögon.
Ernst C:son Bredberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
