Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de på nödvändigheten af en upphunnen föregående inre
kultur, innan reformerna i det formela införas, och de
tillerkänna alltså dessa sednare reformer en vida större makt, än de
konservative, att verka utvecklande och förädlande på den
inre kulturen, i följd af hvilken idérigtning de ock äro
lättare benägne att anse ett folk, såsom t. ex. det Fransyska, stå
högre i social utveckling och borgerlig frihet, än ett annat,
såsom t. ex. det Engelska, hufvudsakeligen derföre, att det
förra antagit yttre republikanska former, då det sednare
bibehållit monarkiska. Den olikhet emellan dessa båda
meningsfraktioner, som för närvarande tydeligast framträder i
dagen, ligger i deras olika sträfvande för antagandet af
grunden för val till representanter uti den nästan allmänneligen
efterlängtade nya representationsurkunden. De konservative
vilja nemligen hafva detta val hufvudsakeligen efter stånd
eller ock efter klasser, men de liberale efter s. k. samfälda
val. Skilnaden emellan den konservativa sidan och centern
består väl hufvudsakeligen deri, att den förra fordrar för
sitt bifall till reform i det yttre ett större mått af den
föregående inre kulturen, än den sednare; men äfven bestämda
differenspunkter synas kunna angifvas dem emellan,
bestående deri, att den konservativa sidan förkastar både samfälda
val och det så kallade parlamentariska styrelsesättet,
såsom till deras principer vid alla kulturförhållanden oriktiga,
då den konservativa centern deremot erkänner bådas
behörighet, men dock ej förr, än en nations kulturutveckling dem
medgifver, hvilket med afseende på vår nation ej anses ännu
hafva inträffat. Skilnaden mellan den liberala centern och
sidan består ock hufvudsakeligen deri, att den förra fordrar
flera försigtighetsmått än den sednare för reformers
införande, och den närvarande mest framstående differensen emellan
dessa båda meningsfraktioner torde representationsreformen
jemväl lemna, i afseende hvarpå den liberala centern önskar
samfälda val, ungefärligen sådane de funnos angifne i
Regeringens f. d. Representationsförslag, hvaremot den liberala
sidan närmar sig betydeligt mera de s. k. allmänna
representantvalen.
De destruktive indelas i radikaler, socialister,
kommunister och lycksriddare. Radikalerne antaga egenteligen ej en
fortgående successif utveckling af staten såsom naturlig och
behöfvelig, emedan de erkänna pluralitetens oinskränkta
magtfullkomlighet, och måste derföre vid hvarje Riksdag, och
hvarje år bör riksdag hållas, äfven årligen medgifva de stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
