Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på de skäl derför, som blifvit i förslaget anförda, och äfven
på flera andra, d) Borgerskapets rätt att fortfara såsom eget
stånd, e) de verldsliga Embetsmannens rätt att utgöra ett
särskildt stånd, hvarigenom ock full vana vid allmänna
ärenders behandling kommer representationen till godo, f)
Representationens fördelning i 2:ne kamrar, och hvarje
kammares sammansättning af ledamöter ur alla stånden m. m. Det
enda af någon väsendteligare vigt i afseende på
representationsrätten, hvaruti vi måste skilja oss från förslaget, rörer
det andeliga ståndet, emedan vi uteslute presterskapet från
den verldsliga representationen *), och anvise detsamma en
fullt motsvarande ersättning i den kyrkeliga, men önske dock
äfven i den verldsliga ett andeligt stånd, ehuru blott
bestående af Lekmän, nemligen a) Representanter af den allmänna
bildningen, på samma sätt förslaget innehåller, och b)
Representanter af den högre statsmannabildningen, hvilka på lifstid
af Konungen utnämnas till lika antal med det i förslaget åt
presterskapet bestämda, nemligen 37, dock så att i detta
antal alltid inberäknas Stats-Rådets och Högsta Domstolens
ledamöter, åt hvilka, fördelade till hälften på hvardera
kammaren, vi följakteligen tillerkänne full riksdagsmannarätt. Denna
för vinnande af en rationel ocb tidsenlig
representationsurkund, utan att Representantförsamlingen derigenom behöfver
utsättas för förlusten och faran att blifva i saknad af vår Adels
kunskapsrikare och erfarnare ledamöter.
*) Att utesluta presterskapet från den borgerliga representationen,
är på visst sätt en ganska betänkelig sak, emedan prestens
kunskaper och sinneslugn äro för denna representation vid de
verldsliga ärendernes behandling af stor vigt. Men i denna fråga
tro vi dock afseende på det kyrkeliga lifvet böra ställas främst;
och som historien utan något undantag ådagalägger, att dels å
ena sidan religiositeten och moraliteten bäst befordras, då
kyrkan har sin egen lagstiftning, skild från den borgerliga,
förutsatt att kulturförhållanderna sådant medgifva, dels å andra sidan
ett med verldsligt politiska göromål sysselsatt presterskap aldrig
förmått väl vårda sitt egenteliga kall: vården om det religiösa
lifvet, så kunne vi ej tveka att utesluta prestmannen från den
borgerliga representationen, ehvad denna än derpå tills vidare
må lida, innan lekmännen genom en närmare beröring med
kyrkan hunnit vinna det kyrkeliga interesse och det själens
allvar, som för det borgerliga samhällets ändamålsenliga vård äro
»a nödige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
