- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
118

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Delavare. 124

af engelsmännen, som från clenna tid blefvo de svenska
emigranternas herrar. Ännu i senare tider bibehöllo de sina ifrån
Sverige öfverförda seder och bruk, samt egde ända till år 1831
svenska predikanter ibland sig. Omkring år 1700 räknade dè
1.200 personer, som talade svenska; och vid år 1734 såg det
ut som skulle deras antal förökas, i det att ungefär 50
hemligt förenade familjer, hvaribland ganska hederligt folk, stodo
färdiga att från Stockholm begifva sig dit, för att kunna njuta
mer samvetsfrihet. Beskickningen af lärare till dervarande
svenska församling ombetroddes ifrån år 1737 åt Svea rikes
erkebiskopar samt Upsala Consistorium Ecclesiasticum.
Kyrkan Vikakoa, som låg en half mil utom nuvarande staden
Filadelfia, hade till annexer Kingsessing och Uppermerian; men
modersmålets bruk aftog der mer och mer, och
församlings-medlemmarne delades i partier emellan herrnliutare och
metodister. Sådant var tillståndet när Acrelius dit ankom 1749;
och efter prosten Parlins tid hölls der nästan aldrig svensk
gudstjenst, om ej resande landsmän der vistades. Vid
köpingen Rakoon funnos cle flesta svenskar; hit hörde landskyrkan
Pensneck uti Nya-Jersey. Uti landskyrkorna kunde ej predikas
alla söndagar, och ingen svensk skola var vid någon af dessa
församlingar. Då större delen bäst förstod engelska språket,
nödgades presterna bruka sådana engelska ceremonier, som
med våra närmast öfverensstämde, emedan vår handbok aldrig
blifvit på engelska öfversatt. Folket i allmänhet håller svenska
lutherska och den engelska kyrkan för en och densamma; ocli
det har tidtals händt, att engelska och svenska prester
predikat i hvarandras kyrkor eller i andra embetsforrättningar
biträdt hvarandra. Också äro svenskarne tid efter annan
förblandade genom giften med engelska och andra europeiska
afkomlingar. Sedan år 1767 var prosten L. Girelius pastor vid
Kristinæ-kyrkan i Wilmington. Den sista svenska predikanten,
doktor N. Collin, afled 1831 i Filadelfia uti hög ålder, älskad
och vördad af både landsmän och främlingar. Efter
amerikanska revolutionen klagade presterna öfver den allmänna
in-differentismen, den de ansågo farlig både för borgerliga
samfundet ocli församlingen. En sann välgerning var det
tvifvelsutan för orten, att metodisterna fingo insteg der: deras
välsignade nit utströdde öfverallt frön till gudaktighet med mera
framgång an något annat kristligt samfund, åtminstone så länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free