Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förhållandet mellan Sverige och staden Bremen intill år 1665 samt den politiska ställningen i Europa vid början af detta år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
märkte, att Sverige ville åt ärkestiftet, hos den kejserlige
ministern grefve Trautmannsdorff, hvilken i slutet af ar
1645 anländt för att å kejserlig sida öfvertaga ledningen
af förliandlingarne, anhållit om ett frihetsbref. Ett dylikt
erhölls också i tysthet för en summa af 100,000 floriner
och utfärdades i December 1646, men antedaterades Linz
1 Juni n. st. Bremen förklaras här hafva varit från ui-
åldriga tider en omedelbar, fri riksstad 1
). Detta privile-
gium erkändes icke af svenskame, och i det slutliga freds-
fördraget hade punkten rörande Bremen en annan lydelse
än i förslaget af är 16472
). För öfrigt utfärdades i fråga
om staden Bremen den attest af kurmainziska direktoriet,
att de svenske legaterna till protokollet förklarat, att de
med stadens »territorium» och »subditi» endast menade den
egentliga staden och omedelbart angränsande »G-ohen» och
med uttrycket »prsesens status civitatis» atsågo den föi-
fattning, hvari staden befunnit sig vid början af under-
handlingen och ej vid fredsslutet, hvaraf framgick, att de
ej erkände Linzerdiplomet. Denna förklaring, afgifven vid
fredens undertecknande och sedermera i Miinster upprepad,
antogs dock ej af de kejserliga ombuden 3
).
Staden Bremen ansåg emellertid enligt sin tolkning
af bestämmelserna i fredsinstrumentet, och då det kej^ei-
liga frihetsbrefvet ej var återkalladt, sig fortfarande så-
som ett riksstånd, hvilket ej stode i underdånighetsför-
>) Köcher I, sid. 85. Odhnek, sid. 213.
2
) Instrumentnm pncis Osnabr. Art. X. § 8: Civitati veio Bre-
rnensi ejusque territorio et subditi,i prcesens suus status, libertas,
jura et privilegia in ecclesiasticis et politicis sine impetione relin-
quantur; si quse antem ipsi cura episcopatu sen Ducatu aufc Capitulis
sint, aut imposterum enascantur controversiffi,_ ete vel componantnr
amicabiliter, vel jure terininentur, salva interim cuique parti sua,
quam obtinet, possessione.
I konventionen af år 1647 var vid »jm’a et privilegia» tillagdt:
>ab imperatoribus et antecessoribus legitime acqvisita vel usu longo
obtenta». (Odhner, sid 302, anm. 1, 361).
3
) Odhner, sid. 302. Köcheb I, sid. 86. Se äfven vidare
Duntze IV, sid. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
