Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förhållandet mellan Sverige och staden Bremen intill år 1665 samt den politiska ställningen i Europa vid början af detta år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den dock under sommaren med någon framgång satte sig
till motvärn. Karl X lät nu förstärka Königsmark, livar,
på de svenska vapnens öfvervigt snart återställdes. Då
konungen emellertid fann denna fejd besvärlig ocli gene-
rande honom i lians planer mot Polen, var lian angelägen
att snart afsluta den1
) Riksrådet Schering Rosenhane
afeick såsom legat till Tyskland för att åstadkomma en
uppgörelse. Kurfursten af Brandenburg Fredrik Vilhelm
jämte Hansestäderna Liibeck och Hamburg erbjödo sin
bemedling för åstadkommande af ett stillestånd, hvarefter
med bistånd af Holland och England samt en del riks-
ständer förlikningen (recessen) i Siade mellan Sverige och
Bremen den 28 November 1654: undertecknades.
Genom detta fördrag fick Bremen ingå på en del efter-
gifter. Den hufvudsakliga anledningen till fejden, nämli-
gen frågan om stadens riksomedelbarhet (immedietet) upp-
sköts dock till framtida underhandling; däremot skulle
Bremen prsestera hyllning (homagium) såsom till den siste
ärkebiskopen samt i satisfaction afstå en del af sitt om-
råde m. m.2
). I enlighet med recessen i Stade mottog
sedermera Rosenhane den 6 December s. å. i närvaro af
grefve Königsmark och kanslidirektorn i Stade d:r Niklas
Höpken stadens hyllning, där den efter det formulär, som
användts vid hyllningen till ärkebiskop Fredrik, lofvade
vara konungen i Sverige såsom hertig i Bremen »treu und
liold3
).
Fördraget i Stade, som ej löste frågan 0111 riksomedel-
barheten, blef blott en hvilopunkt uti eller rättare sagdt
en ny utgångspunkt i tvisterna mellan de båda kontra-
<} Se vidare om detta första breiniska krig KÖCHER I, sid. 89
och 155 fe. U . A. X I I , sid. 60. DUNTZB I V , 76, 87 fe.
2
) Bil. I: fördraget i Stade, Se äfven KÖCHER I, sid. 179 ff.
U. A. XII, sid. 60. DUNTZE IV, sid. 92 ff. Då Sverige ej ville un-
derhandla med Bremen såsom med en själfsMindig stat, betecknade det
de främmande makter, som deltogo, ej såsom »mediatores», utan såsom
»consulentes». (KÖCHER I, sid. 182.)
3
) DUNTZE I V , sid. 104 ff.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
