Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bremiska frågans behandling och afgörande i svenska rådet 1665. Förberedande diplomatiska och militära åtgärder - Rådslagen den 10 och 15 Mars samt 26 April 1665 - Braunschweig—Lüneburgska arfstvisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
var färdig med det engelska förbundet och väntade att, få
j se Holland upptaget genom fejden med England, börjar
man på allvar gripa sig an med rådplägningen om sättet
att med vapen göra ett slut på den långa och resultats-
lösa kontroversen med Bremen.
Den första rådssammankomsten rörande denna sak hölls
den 10 mars 1665, då rikskansleren Magnus Gabriel dela
Gardie, hvilken redan den 1 mars tillskrifvit svenske gu-
vernören i hertigd. Bremen Gustaf Horn, att man numeia
i Sverige var betänkt på kraftåtgärder mot staden ’), om-
talade, det han från Horn underrättats, att boigei skåpet
i Bremen vore missnöjdt med magistraten, hvadan fält-
marskalken ansåg tiden lämplig att bringa staden till »rai-
son». Denna åsigt accepterades helt och hållet af kanslern,
hvilken med utropet »aut nunc aut nunquam» förklarade
sig anse, att man ej längre kunde hålla på och tvista,
helst som konjunkturerna voro goda, ocli ständerna öfver-
lemnat saken till regeringen, hvadan han ansåg något
»reelt mot staden» böra göras -). Riksamiralen G. C). Sten-
bock och riksrådet Matthias Björnklo voro at samma me-
ning 3
).
Riksskattmästaren Gustaf Bonde opponerade sig ej,
men ville, att man skulle »sondera» Frankrikes stämning
samt ordade en del om sättet att sörja för truppernas un-
derhåll. Seved Bååt syntes denna gång något betänksam,
framkastande frågan: Unde media? Detta besvarades af
kanslern med: Unde alio tempore? Redan vid detta sam-
’) Hora till kanslern, Stade 24 Murs 1665. (Bland Gustaf Horns
och kanslern Nicolai’ bref till reger. 1665).
2
) Han hemtade stod för sin åsigt från förfarandet mot Erfuit
(se föreg. s. 10, u. 1.) och Munster. Den senare kufvades af furstbiskopen
Christopk Bernhard 1661 (se härom Köcher I, 223 och 299). Riks-
kansleren glömde vid jämförelsen bl. a., att det var tyska furstar,
som trädde i vapen mot dessa städer, under det att Sverige betrak-
tades ss. en inkräktare på tj’skt område.
3
) Björnklo säges af Pomponne (Mem. II, sid. 110) vara den
egentlige upphofsmannen till företaget mot Bremen. (Härom vidare
längre fram).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
