Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Bremiska frågans behandling och afgörande i svenska rådet 1665. Förberedande diplomatiska och militära åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
stånd medel skulle tagas till ett företag, som kräfde så
många och olika tillrustningar, och ej heller vore det tro-
ligt, att grannarne skulle i stillhet åse anfallet. Horns
mening torde få anses kulminera i den betänkliga punkt,
där han yttrar: »Kunde jag ock inbilla mig, att staden
Bremen ingen adsistence hade att förmoda, och att E. K.
M:t vore vid de medel, som necessario rekvireras till at-
taquen af en sådan ort», skulle jag råda att ju förr dess
hellre gå hit med en armé’).
Dessa här anförda bref upplästes vid rådssamman-
komsten den 26 April, där man nu mera tydligt än förut
diskuterade lämpligheten af en rustning i allmänhet i för-
ening med ett företag mot Bremen 2
). Med undantag af
Gustaf Bonde, hvilken egentligen höll sig fast vid livad
han ansåg komma att blifva det närmaste målet — an-
fall på Bremen — och lät sina anföranden röra sig kring
den punkten, tyckas de öfriga tagit i betraktande, dels
huruvida det vore lämpligt att i allmänhet intaga en star-
kare väpnad ställning, dels om denna äfven skulle an-
vändas att göra gällande Sveriges anspråk mot Bremen.
Utgångspunkt för en så beskaffad diskussion fick man helt
naturligt uti en af Björnklo författad uppsats, hvilken
föredrogs för rådet. Densamma rörde den fråga, som nu
varit föremål för öfverläggning i kanslikollegium, nämligen
om Sverige skulle sitta stilla och »konservera» den fred
det egde eller ock förbinda sig med någon annan »poten-
tat». Denna framställning försågs i rådet af kanslern med
ett litet företal, däri han berömmande uttalade sig om
Björnklos kompetens att bedöma dylika frågor.
Sedan rådet erhållit del af nämde utredning, gick
Bonde direkt den bremiska frågan på lifvet och påvisade
’) Horn till kanslern, Stade 24 Mars (svar på bref af 1 Mars)
och till regeringen, Stade 31 Mars 1665 (Gustaf Horns och kanslern
Nicolai bref till reger. 1665).
5
) Den 19 och 21 April var i kanslerns frånvaro bremiska frå-
gan på tal i rådet, där Brahe, som nu var närvarande, uttalade sig mot
företaget. R. P. 19, 21 April (Fr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
